Hälsokosten – en delvis onyttig historia

Av Emelie Lind – 18 jan 2025

Hälsokost är egentligen ett suspekt begrepp. Då frukt och grönsaker i nästan alla former är kost med hälsomässiga fördelar handlar det som ofta säljs under beteckningen hälsokost till stor del om marknadsföringsknep genom att paketera om samma sak under andra namn. Därutöver finns det förstås tillskott med högre koncentrationer av ett ämne än vad som kan tillgodoses från den vanliga maten.

Även om man bör ha på sig de kritiska glasögonen kan det vara intressant att botanisera bland hälsokosten då det bland annat ger möjligheter att ytterligare bredda kosten. Till exempel är det svårt att hitta tigernötter eller bärpulver såsom nyponpulver och baobabpulver i vanliga mataffärer.

Fruktbars ett hälsosammare alternativ till vanlig frukt?

En fråga man kan ställa sig är varför man ska köpa en fruktbar som förvisso är av 100 % frukt och utan tillsatser enligt tillverkaren. I en vanlig mataffär köper man mangon i fruktavdelningen medan man köper den i omslagspapper i hälsokostbutiken. I båda fallen ligger cirkapris per kilo på 60 kronor. Skillnaden hittas i stället när man jämför näringsinnehållet. För en vanlig mangofrukt är halten sockerarter cirka 10 gram per 100 gram medan produkten Smilings Fruktbar Mango (som alltså uppges innehålla 100 % frukt) har en sockerhalt på 54 g per 100 g enligt tillverkarens uppgifter. Sockerhalt på över 50 % finns egentligen bara i torkade frukter så det kan alltså vara stor skillnad i sockerinnehåll hos en mango i mataffären och en mangofruktbar.

Vid sidan av fruktbars går det att hitta ”nyttiga” proteinbars. Som Chocolate Dough från Barebells där man bland ingredienserna finner glycerol, maltitol, polydextros, sukralos, natriumhydroxid, kaliumkarbonat, arom och emulgeringsmedel. Om det var svårt att se varför hälsokostens fruktbars skulle vara nyttigare än matbutikens frukt är det minst lika svårt att begripa varför proteinbars skulle vara en nyttigare proteinkälla än från vanlig mat (för den som inte vill äta kött finns det som bekant gott om vegetabiliska proteinkällor).

Hälsodrycker – koffeinpåslag en väg till bättre hälsa?

Hälsokostbutikerna erbjuder också drycker med mycket högt koffeininnehåll i ”hälsodrycker” som Celsius. En burk Celsius på 335 ml ger 200 mg koffein, vilket kan jämföras med cirka 85 mg koffein i en kopp kaffe (dvs. ca 2 dl). Det dagliga rekommenderade koffeinintaget rekommenderas till 400 mg (för gravida är max. RDI vara 200 mg).

Bortsett från höga doser koffein finns det gott om ”hälsokostdrycker" med steviolglykosider, vilket är ett sötningsmedel och tveksamt att beteckna som en naturlig produkt. Det finns argument för och emot, men enligt EU:s lagstiftning får steviolglykosider inte kallas naturliga.

På tal om socker och sötningsmedel finns det förutom steviolglykosider även isomalt, sorbitol och xylitol i flera hälsokostprodukter. Samtliga dessa har dock betydligt bättre rykte än vissa andra sötningsmedel och har få studier som talar emot sig, men samtidigt finns det få tester av eventuella långvariga effekter från sötningsmedel tillsammans i olika kombinationer.

En stor anledning till att dessa drycker säljer bra är att många tycker om smaken. Med tanke på de höga halterna koffein och mängden sötma kan de mycket väl bli vanebildande. Det är generellt en dålig idé att förlita sig för mycket på en särskild matprodukt, växt eller dylikt då det dels är bättre att äta varierad kost för bland annat nivån på mikrobiomet, dels att en del näringsämnen i mat upptas bättre i kombination med andra livsmedel.

Viktnedgång med extra kalorier?

En produkt som återfinns i vissa hälsokostbutiker är dietshaken som bland annat marknadsförs som ett livsmedel för den som vill gå ner i vikt. Det går att läsa följande i produkttexten för Diet Shake Choklad av Svenskt kosttillskott: "Diet Shake™ ger en kraftig kalorireduktion i jämförelse med vanliga måltider".  Tittar man sedan på energiinnehållet uppges 348 kcal per 100 g. Låt oss göra några jämförelser: Dahlbergs Fläskfilé (110 kcal per 100 g), Mamma Scans köttbullar (220 kcal per 100 g) och Scan Falukorv (260 kcal per 100 g). Det ska sägas att det är något orättvist att jämföra på det här viset då en dietshake ska blandas med vatten och det effektiva kaloriintaget per måltid kommer därför sänkas (en portion anges bestå av 97 kcal). Så den avgörande punkten blir hur mättande dietshaken är.

Medicinalväxter bäst på att lindra stress?

Grönläppad mussla hjälpte till skillnad mot traditionell medicin Eivor mot sin höftledsartros. Det kan man läsa i ett nummer av tidningen Kurera. Medan värktabletterna inte hjälpte mot den svåra värken försvann smärtan då Eivor prövade tillskott med grönläppad mussla. I artikeln berättas bland annat hur Eivor som tidigare tvingats gå med kryckor numera ”dansar linedance två gånger i veckan utan problem”.¹ Enligt Kurera finns det belägg för att tillsatser med grönläppad mussla hjälper mot artros. Men detta motsägs bland annat av Ledplastikcentrum.se: ”Viktigt att poängtera är att det idag inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att konstatera att några av dessa naturmedel och preparat faktiskt har en effekt på artrossymtom – annat än placebo. Den offentliga sjukvården i Sverige rekommenderar inte naturläkemedel och kosttillskott för artros eftersom vård enligt svensk lag måste byggas på vetenskapliga bevis.”² Detta bekräftas bland annat på Artrosportalen av forskare på Lunds universitet: ”Det finns en rad olika naturläkemedel och kosttillskott som marknadsförs att kunna lindra artrossymptom. Några exempel på de allra vanligaste är nyponpulver, gurkmeja, ingefära och grönläppad mussla. Dessa preparat väljs ibland som antiinflammatoriska alternativ till NSAID preparat av patienter som av hälsorelaterade skäl inte kan ta NSAID tabletter. Det finns dock idag inte tillräckligt vetenskapligt underlag som visar att något eller några av dessa preparat skulle ha bättre effekt på artrossymtom än placebo.”³

Pålitlig källa till fakta?

I tidskriften Kurera vimlar det av påståenden om positiva effekter från kosttillskott, medicinalväxter, hudvårdsprodukter med mera. Den kritiskt lagde kan snabbt ana ett mönster. En till synes redaktionell text dyker upp någonstans i tidningen där det berättas, ofta i intervjuform med en inblandad i företaget som har som livskall att hjälpa människor med en viss slags åkommor, om hur väl en produkt har hjälpt drabbade och på nästa uppslag dyker det upp reklam för just sådana produkter. En slump? Tidskriften Kurera råkar ägas av Hälsokraft Holding AB, vilka också råkar sälja läkemedel. Företaget har dömts att betala vite för dold marknadsföring, till exempel 2012 efter ha påstått att växtbaserade läkemedel av varumärket Echinaforce kan användas mot covid-19.