Högt blodtryck (hypertoni)

Fakta om högt blodtryck och metoder för förbättring inklusive livsmedel att undvika. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 4 dec 2024

Högt blodtryck (hypertoni) är särskilt vanligt i högre åldrar och nästan häften av alla svenskar i åldersspannet 65–85 har högt blodtryck.¹ Redan vid 50 år har omkring var tredje svensk högt blodtryck medan andelen bara är runt en av tio för personen mellan 30–40 år. Alltså finns det inget normalt blodtryck överlag utan det skiftar beroende av ålder, men man brukar säga att ett bra riktvärde för det systoliska blodtrycket fås genom att addera 100 till sin ålder.

Den som har ett lågt blodtryck i ung ålder brukar ha ett relativt lågt blodtryck även i äldre ålder förutsatt att inga dramatiska förändringar ägt rum såsom omläggning av kosten, ändrade livsvanor eller medicinska faktorer. En sak är dock säker: vår moderna livsstil har medfört att genomsnittet för människors blodtryck i världen har ökat.

Högt blodtryck definieras av tryck mellan 140–159/90–99 mmHg och >180/>110 mmHg. I detta spann finns det olika grader från mild till kraftig hypertoni. Det första talet anger det systoliska blodtrycket medan det andra anger det diastoliska trycket. Enheten mmHg som trycket mäts i är förkortning för millimeter kvicksilver.

Högt blodtryck medför en ökad påfrestning på hjärtat och kan dessutom orsaka skador på blodkärl samt orsaka blödningar.

Den största riskfaktorn gällande förtidig död globalt sett är högt blodtryck. Högt blodtryck dödar uppskattningsvis tio miljoner människor per år.² Det stora antalet har att göra med att högt blodtryck är involverat i en rad allvarliga sjukdomar såsom blodkärlsbråck (aneurysm), hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursvikt och stroke.

Att förebygga högt blodtryck genom kosten

För mycket salt är den kanske enskilt mest betydande riskfaktorn för att blocktrycket ska öka. Mycket av dagens mat som kan köpas i butiker har högt saltinnehåll och många har också matvanor där de väljer att salta maten rikligt. Tre åtgärder att direkt överväga är:

1. Byt ut det vanliga bordssaltet mot örtsalt.
2. Jämför matprodukter och välj bort en del av dem där innehållsförteckningen visar på höga saltmängd.
3. Ersätt en del livsmedel med mycket salt med exempelvis frukt.
4. Ät växtbaserade inslag i kosten med mycket nitrat såsom rucola, rabarber och koriander.

Att salta maten är något förhållandevis nytt i människans kostvanor. De forntida människorna strödde knappast salt över maten. Vi är alltså inte anpassade för att inta större mängder salt. Detta har bevisats genom studier där blodtrycket hos människor med västerländsk diet har jämförts med folkstammar som lever på traditionell föda och skillnaderna har varit avsevärda när det gäller ökningen genom livet, vilken knappt är märkbar för människor i naturstammar som lever på traditionell föda.

Sedan människan började använda salt för konservering av mat har saltet dock blivit en fast beståndsdel av kosten och vi har på köpet utvecklat smakpreferenser för saltad mat. Det är dock lättare att vänja sig av med salt än söt mat. Genom att successivt minska saltet kommer nya smakpreferenser ersätta de gamla.

Utöver att minska saltet kan mer intag av nitrat minska blodtrycket. En del av nitrater omvandlas i kroppen till nitrit, vars process minskar det systoliska blodtrycket. Den bästa källan till nitrater är generellt från grönsaker och örter och i undersökningar har mängden nitrat visat sig särskilt stor i rucola, rabarber, koriander, basilika, rödbetsblast, mangold och rödbetor. Nitrat finns även som kosttillskott, men i undersökningar har effekter visat sig sämre än från naturlig föda.³ Observera att nitrat i större doser också kan ha negativa effekter, särskilt när de genom reaktioner med andra ämnen bildar nitrosaminer. Små barn bör därför inte ges mat som innehåller nitrat i större mängd.⁴

Symtom

Symtomen för högt blodtryck är inte alltid märkbara utan brukar visa sig först vid mycket högt blodtryck. För att få klarhet i eventuellt högt blodtryck bör, särskilt i högre åldrar, någorlunda regelbundna blodtrycksmätningar göras. Sådana kan göras i hemmet eller på en hälsovårdsmottagning.

Några av de möjliga symtomen på mycket högt blodtryck:

• huvudvärk,
• trötthet,
• andnöd.

Observera att dessa symptom inte nödvändigtvis innebär högt blodtryck, men anses i vilket fall nog allvarliga att kontakt med sjukvården rekommenderas.

Behandling

Som nämnts ovan är förändringar av kost en primär del av metoden för att sänka ett högt blodtryck. Därtill är fysisk aktivitet samt minskning av eventuell stress viktiga delar i behandlingen. Även medicinering i form av blodtryckssänkande läkemedel kan ingå i behandlingsåtgärderna.