Bönor
Fakta om bönor inklusive nyttighet, tillagning och sorter. – senast uppdaterad 3 mars 2025
Bönor är de kärnor som ligger i så kallade skidor. Det är alltså främst de mindre kärnorna som äts, men i vissa fall kan även skidorna ätas, till exempel efter de grillats.
Bönor kan ätas som de är i sallader eller ingå som ingrediens i middagar. I asiatiska länder främst är det också vanligt med olika former av bönbaserade pasta (t.ex. miso).
Man skiljer mellan kokbönor och brytbönor. Med kokbönor avses bönor där man äter själva bönan, vilket skiljer sig från brytbönor där baljan äts.
Olika sorters bönor
Azukibönor – rödbrunaktiga, förekommer främst i kinesisk och japansk matlagning och inte minst som huvudingrediens i den slags pasta som kallas anko. Behöver inte blötläggas. Kokas cirka 1 timme.
Bruna bönor – ingår i vanliga maträtter tillsammans med fläsk. Torkade bruna bönor blötläggs minst 12 tim. Kokas därefter cirka 60–90 minuter.
Cannelibönor – ljusgråaktiga i färgen, odlas i Italien. Torkade Canellibönor blötläggs ca 8 tim. Kokas därefter cirka 60–90 minuter.
Drakbönor – ingår i det asiatiska köket. Kan ätas råa.
Favabönor (bondbönor) – kan ibland hittas i vissa matbutiker om sensommaren. Torkade och blötläggs minst 12 timmar. Kokas därefter cirka 2 timmar (efter de skalats).
Haricots verts – färska bönor som kan ätas förvällda eller kokade. Ingår till exempel i den grekiska rätten Fasolakia. Kokas cirka 60 minuter.
Kidneybönor – en av de vanligaste sorterna i butiker och finns ofta färdigkokta. Observera att råa kidneybönor innehåller höga doser av det giftiga ämnet fytohmagglutinin, vilket försvinner genom rätt utförd blötläggning följt av kokning. Torkade kidneybönor blötläggs cirka 12 timmar. Kokas därefter cirka 90 minuter (i kokande snarare än sjudande vatten).
Long beans – ingår främst i det asiatiska köket. Kan ätas råa eller stekas utan förvällning.
Mungbönor – gråaktiga, ingår i kategorin groddbönor och är en de vanligaste böngroddarna i wokrätter. Används också för att tillaga glasnudlar. Behöver inte blötläggas. Kokas i cirka 1 timme.
Pintobönor – ljus färg, vanligast i mexikansk mat. Torkade pintobönor blötläggs minst 6 timmar. Kokas därefter cirka 1 timme.
Skärbönor – äts tillsammans med den långa gröna baljan, vilket är vad som egentligen utgör skärbönor. Finns att köpa färska under hela året.
Sojabönor – huvudingrediens i tofu, miso, tempeh och soja. Kan även ätas som de är råa eller grillas.
Vita bönor – kan exempelvis stekas eller användas i grytor såsom Ribollita. Finns ofta som förkokta i många matbutiker. Torkade vita bönor blötläggs minst 12 timmar. Kokas därefter cirka 1,5 timme.
Svarta bönor – ofta del i kryddstarka maträtter eller ihop med kött. Finns som förkokta i många matbutiker. Torkade svarta bönor blötläggs minst 10 timmar. Kokas därefter cirka 1–1,5 timmar.
Vaxbönor – ett slags brytböna som har säsong under sensommaren, men också kan tillhandahållas fryst.
Sötlupin – sötlupin (som inte är identisk med blomman lupin) äts sällan av människor och har främst använts som djurfoder. Men kanske kommer den i framtiden bli vanligare på våra tallrikar och är aktuell som en tänkbar huvudingrediens i köttersättningar.