Finns det samband mellan aspartam och övervikt?

Av Emelie Lind – 1 aug 2023

Sötningsmedlet aspartam är just nu aktuellt efter att WHO angett att sötningsmedlet kan vara cancerframkallande – även om det kräver stora mängder för att en egentlig risk ska föreligga.

I dokumentärfilmen Hungry for Change utmålas aspartam som en betydelsefull källa till övervikt. Som ofta i dokumentärer av detta slag drivs enstaka teser hårt med många medverkande experter som ger varandra medhåll medan det bjuds få eller inga motargument. Filmen är inte desto mindre övertygande på flera punkter. Frågan är dock om det finns belägg för vad som påstås om aspartam som källa till övervikt?

100 gram aspartam innehåller 365 kalorier, vilket är nästan det dubbla jämfört med exempelvis hamburgare av samma mängd, och 81 gram socker, vilket är nästan dubbla mängden mot en Karl Fazer chokladkaka. Dessa är dock siffror av nästan uteslutande teoretisk betydelse eftersom halterna aspartam i matprodukter är väldigt små, dels för att det inte behövs då sötningsmedlet är cirka 200 gånger sötare än socker, dels då det finns ett regelverk som anger en maxgräns för aspartam i livsmedel. Det är inte troligt att du får i dig mer än 0,5 gram aspartam från en matprodukt och då handlar det om högst cirka 2 gram kalorier och 0,4 gram socker.

Aspartam text och kemisk formel

Aspartam, eller aspartyl-fenylalanin-1-metylester, och dess kemiska formel.

Så anledningen till att aspartam anses vara en källa till övervikt är knappast på grund av kalorier och socker. I filmen pekas det på dess beroendeframkallande effekter (huruvida aspartam verkligen är beroendeframkallande är annars omstritt), vilket medför att suget för socker stegras och därför leder aspartam indirekt att vi ofta äter mer söta livsmedel.

En teori bakom tesen att aspartam är beroendeframkallande är att det kemiska medlet får hjärnan att producera signalsubstansen endorfin som ger en känsla av välbefinnande. Särskilt skulle detta ske i kombination med koffein. Att vi känner välbefinnande, om än kortlivat av sådant som godis och glass, är för övrigt snarast en truism.

Så hur får vi i oss aspartam? Det artificiella medlet finns i en mängd produkter i matbutiker, men kan även hittas i hälsokostaffärer, ett exempel på det senare är True Gum (tuggummi). Några exempel på matprodukter som innehåller aspartam är dessa:

Generellt handlar det om att vara uppmärksam på matprodukter som anges sockerfria såsom light-produkter.

Så för att återkomma till frågan: bidrar aspartam till att man går upp i vikt? Det finns mängder av studier som rör aspartam inklusive frågan om medlet leder till viktökning. Något entydigt svar har dock inte framkommit. Enligt en studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset är viktökning och aspartam inte sammankopplade utan tvärtom anges hur ”vikten minskar om man ersätter sockersötade drycker med lightdrycker och inte förändrar energiintaget i övrigt” 1

Notera här det sista: "och inte förändrar energiintaget i övrigt" då detta är relevant medan ett av de huvudargumenten till att sötningsmedel indirekt kan åstadkomma övervikt just är att kalori- och sockerintaget förändras på grund av aspartam. Det vill säga även om sötningsmedel inte i teorin medför övervikt kan det eventuellt trigga sockersug så att vissa personer ökar intaget av sockerrika livsmedel.

Den studie Sahlgrenska hänvisar till är en kontrollerad studie då kriterier som i detta fallet att energiintaget i övrigt inte ändras ingår. Något som innebär att indirekta samband som kan vara gälla i verkliga situationer riskerar att överses.

En annan intressant sidofaktor som omtalas i samband med redovisningen av nämnda studie är att ”Den allra senaste forskningen inom området antyder att personer som regelbundet dricker lightdrycker också äter mer grönsaker, frukt, fullkorn och fisk jämfört med personer som dricker sockersötade drycker.” Här har vi att göra med det klassiska dilemmat med orsak och verkan som kan medföra snedvridning i studier. Vad som antyds är att personer som väljer lightdrycker har en högre motivation än genomsnittet att äta en kost med lågt kalori- och sockerinnehåll, vilket kan påverka att urvalet i detta fall är ett sådant som därför bättre klarar att hålla sig borta från frestelser i form av sockerrik mat.

I nuläget med de studier som finns förtjänar inte aspartam att utmålas som vare sig en hälsofara eller som en faktor med nödvändigt samband med viktuppgång. Det finns dock ändå anledning att vara restriktiv med mat som innehåller konstgjorda ingredienser.

Värt att tillägga är att aspartam ofta används i kombination med acesulfam K, ett annat sötningsmedel, om vilket vissa studier2 redovisat som potentiellt hälsofarligt.

Vad dokumentärfilmen Hungry for Change också utnämner som en stor problemkälla är MSG som är en förkortning för det engelska monosodium glutamate, på svenska mononatriumglutamat. Det finns studier som ger stöd för att mononatriumglutamat i maten kan ha samband med viktökning.3

Referenser

  1. Sahlgrenska.se, https://www.sahlgrenska.se/nyheter/nyheter/lightdrycker-battre-an-sitt-rykte/.
  2. Se bl.a. "The NutriNet-Santé cohort study".
  3. Se bl.a. "Association of monosodium glutamate intake with overweight in Chinese adults: the INTERMAP Study".

Källor

  • Hungry for Change (2012) av J. Colquhoun, L.T. Bosch & C. Ledesma
  • Sahlgrenska.se, "Lightdrycker bättre än sitt rykte" hämtad 2023-06-07 från https://www.sahlgrenska.se/nyheter/nyheter/lightdrycker-battre-an-sitt-rykte/