Finns det samband mellan aspartam och övervikt?

Av Emelie Lind – 1 aug 2023

Sötningsmedlet aspartam är just nu aktuellt efter att WHO angett att sötningsmedlet kan vara cancerframkallande, även om det kräver stora mängder för att en egentlig risk ska föreligga. Vad mer är att enligt studier kan aspartam påverka hjärncellerna i hypotalamus till följd att aptitbanorna och belöningssystemet eggas.

I dokumentärfilmen Hungry for Change utmålas aspartam som en betydelsefull länk till övervikt. Som ofta i dokumentärer av detta slag drivs enstaka teser hårt med medverkande experter som ger varandra medhåll medan det bjuds få eller inga motargument. Filmen är inte desto mindre övertygande på flera punkter. Frågan är dock om det finns belägg för vad som påstås om aspartam som källa till övervikt.

100 gram aspartam innehåller 365 kalorier, vilket är nästan det dubbla jämfört med exempelvis hamburgare av samma mängd, och 81 gram socker, vilket är nästan dubbla mängden mot en Karl Fazer chokladkaka. Dessa är dock siffror av nästan uteslutande teoretisk betydelse eftersom halterna aspartam i matprodukter är ytterst små. Då sötningsmedlet är cirka 200 gånger sötare än socker behövs endast små mängder och dessutom finns en maxgräns för aspartam i livsmedel. Det är alltså inte troligt att du får i dig mer än 0,5 gram aspartam från en matprodukt och då motsvarar högst cirka 2 gram kalorier och 0,4 gram socker.

Aspartam, eller aspartyl-fenylalanin-1-metylester, och dess kemiska formel.

Anledningen till att aspartam anses vara en källa till övervikt är därför knappast på grund av kalorier och socker. I filmen Hungry for Change pekas det på dess beroendeframkallande effekter, vilket medför att suget för socker stegras och därför leder aspartam indirekt till att vi äter mer söta livsmedel.

Huruvida aspartam verkligen är beroendeframkallande är dock omstritt. En teori bakom tesen att aspartam är beroendeframkallande är att det kemiska medlet får hjärnan att producera signalsubstansen endorfin som ger en känsla av välbefinnande. Särskilt skulle detta ske i kombination med koffein. Att vi känner välbefinnande, om än kortlivat av sådant som godis och glass, är för övrigt snarast en truism.

Så hur får vi i oss aspartam? Det artificiella medlet finns i en mängd produkter i matbutiker, men kan även hittas i hälsokostaffärer, ett exempel på det senare är True Gum (tuggummi). Några matprodukter som innehåller aspartam är dessa:

• Coca-Cola Zero Sugar
• Pepsi Max Lime
• Fanta Zero Sugar
• Sprite Zero Sugar
• Trocadero Zero
• Fun Light
• NJIE Fruktdryck Raspberry Sockerfri
• Naturens skafferi Tranbärsdricka Koncentrat sockerfri
• Lindahls Kvarg Vit Choklad

Generellt handlar det om att vara uppmärksam på matprodukter som anges sockerfria såsom light-produkter eller med beteckningar som "zero sugar".

Så för att återkomma till den inledande frågan ifall aspartam bidrar till att man går upp i vikt. Det finns mängder av studier som rör aspartam inklusive om medlet leder till viktökning. Något entydigt svar har dock inte framkommit. Enligt en studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset är viktökning och aspartam inte sammankopplade utan tvärtom anges att ”vikten minskar om man ersätter sockersötade drycker med lightdrycker och inte förändrar energiintaget i övrigt” ¹

Notera det sista: "... och inte förändrar energiintaget i övrigt" då detta är relevant medan ett av huvudargumenten till att sötningsmedel indirekt kan åstadkomma övervikt. Det vill säga att även om sötningsmedel inte i teorin medför övervikt kan det eventuellt trigga sockersug så att vissa personer ökar intaget av sockerrika livsmedel.

Den studie Sahlgrenska hänvisar till är en kontrollerad studie då kriterierna, som i detta fallet är att energiintaget, i övrigt inte ändras. Något som innebär att indirekta samband som kan gälla i verkliga situationer riskerar att överses.

En annan intressant sidofaktor som omtalas i samband med redovisningen av nämnda studie är att ”Den allra senaste forskningen inom området antyder att personer som regelbundet dricker lightdrycker också äter mer grönsaker, frukt, fullkorn och fisk jämfört med personer som dricker sockersötade drycker.” Här har vi att göra med det klassiska dilemmat med orsak och verkan som kan medföra snedvridning i studier. Vad som antyds är att personer som väljer lightdrycker har en högre motivation än genomsnittet att äta en kost med lågt kalori- och sockerinnehåll, vilket kan påverka att urvalet i detta fall är bestående av personer som bättre klarar att hålla sig borta från frestelser i form av sockerrik mat.

I nuläget med de studier som finns förtjänar inte aspartam att utmålas som vare sig en hälsofara eller som en faktor med nödvändigt samband med viktuppgång. Det finns dock ändå anledning att vara restriktiv med mat som innehåller konstgjorda ingredienser.

Värt att tillägga är att aspartam ofta används i kombination med acesulfam K, ett annat sötningsmedel, om vilket studier² redovisat som potentiellt hälsofarligt.

Vad dokumentärfilmen Hungry for Change också utnämner som en stor problemkälla är MSG som är en förkortning för det engelska monosodium glutamate, på svenska mononatriumglutamat. Det finns studier som ger stöd för att mononatriumglutamat i maten kan ha samband med viktökning.³