Sötningsmedel i mat

Fakta om sötningsmedel som aspartam, sackariner, sukralos, steviolglykosider och maltitoler. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 15 juni 2024

Sötningsmedel namnSötningsmedel används för att ersätta socker som ett kalorisnålt alternativ. De utgör också en kontroversiell ingrediens och har av en del hävdats vara farliga. Diskussionen om sötningsmedlens potentiella effekter på vår kropp är ännu pågående.

Sötningsmedel och hälsoeffekter

Vissa av sötningsmedlen hinner inte brytas ned innan de hamnar i tjocktarmen och där reagerar våra mikrober på den (det är allmänt känt att sötningsmedel i större mängd kan ha laxerande verkan). Exakt hur kan skilja sig beroende på våra mikrobiom. En studie har visat att de kan reducera mångfalden av mikrober, vilket resulterade i att tarmen blev surare. Studier har också visat på att nivåerna av blodglukos och insulin ökat hos vissa som utsatts för sötningsmedel. En del av dessa effekter tros stå i samband med viktökningar eftersom matsmältningen av kolhydrater tycks kunna påverkas. Att ersätta socker med sötningsmedel är heller ingen garant för att undvika diabetes på grund av just nämnda effekter på matsmältningen som leder till att mer socker tas upp vid kommande matintag.

Då Livsmedelsverket 2022 sammanställde aktuell forskning på området löd deras slutsats: "Rapporten visar att det inte finns någon stark och entydig evidens för att sötningsmedel skulle ha oönskade hälsoeffekter av de slag som ingick i sammanställningen."1 Fast 2023 kom en ny WHO-rekommendation om sötningsmedel i vilken en av de sammanvägda slutsatserna var att sockerkonsumtionen ur ett hälsoperspektiv hellre minskas på andra sätt än genom sötningsmedel.

Sötningsmedel och vikt

Fastän sötningsmedel är kalorifria (dvs. i stort sett pga. det mycket låga mängdinnehållet) kan de enligt vissa studier medföra viktuppgång eftersom de ger en ökad aptit, vilket eventuellt kan förklaras i förhöjda insulinnivåer (insulinnivån påverkas av sådant som är sött).2 Andra rapporter har dock publicerats med slutsatsen att mättnadskänslan inte påverkas av sötningsmedel.3

Tabell 1. E-nummer, sötningsmedel och antalet gånger sötare än socker
E-nummer Namn Sötningseffekt
E950 Acesulfam 200 ggr socker
E951 Aspartam 200 ggr socker
E952 Cyklamater 30 ggr socker
E953 Isomalt  
E954 Sackariner 400 ggr socker
E955 Sukralos 600 ggr socker
E957 Taumatin  
E959 Neohesperidin  
E960a Steviolglykosider 100 ggr socker
E960c Enzymatiskt framställda steviolglykosider  
E961 Neotam  
E962 Salt av aspartam och acesulfam  
E964 Polyglycitolsirap  
E965 Maltitoler  
E966 Laktitol  
E967 Xylitol  
E968 Erytritol  
E420 Sorbitol  

De angivna sötningseffekterna är cirkavärden och är alltså hur många gånger sötare tillsatsen är kontra vanligt socker. Särskilt skiljer det sig mycket för stevia. En del sötningsmedel har som funktion att förstärka sötningseffekten av andra sötningsmedel.

Fakta om olika sötningsmedel

Acesulfam K

Acesulfam K (E950) är ett sötningsmedel upp till 200 gånger sötare än socker. Acesulfam K (anges även som acesulfamkalium) används ofta i kombination med sukralos (E955), aspartam (E951) eller cyklamat (E952) och återfinns i drycker, glass, halstabletter, tuggummi och kosttillskott. Acesulfam K har påvisats kunna öka risken för cancer. Till exempel visade en studie4, enligt Cancer.gov (National Cancer Institute), att de som intog sötningsmedlet hade en 13 % förhöjd risk för cancersjukdomar överlag kontra de som inte intog acesulfam K.

Exempel på produkter: Red Bull Sugar Free (energidryck), Fanta Exotic Zero Sockerfri (läsk), Valio Yoghurt Mango Passionsfrukt, Extra White (tuggummi).

Aspartam

Aspartam (E951) är ett av de vanligaste sötningsmedlen och är cirka 200 gånger starkare än socker ifråga om sötningseffekt. Används ofta i tillsammans med Acesulfam K (E950) i bland annat läsk och tuggummi. Aspartam har en lång historia och är omdebatterat. Medlet förbjöds under en period i USA efter resultat med försöksdjur visat att det framkallat hjärntumörer, för att sedan godkännas på nytt. Under 2013 kom en rapport från WHO angående eventuella cancerrisker:

Aspartame hazard and risk assessment results released (14 juli 2023 who.int)
Ur artikeln: "JECFA concluded that the data evaluated indicated no sufficient reason to change the previously established acceptable daily intake (ADI) of 0–40 mg/kg body weight for aspartame. The committee therefore reaffirmed that it is safe for a person to consume within this limit per day. For example, with a can of diet soft drink containing 200 or 300 mg of aspartame, an adult weighing 70kg would need to consume more than 9–14 cans per day to exceed the acceptable daily intake, assuming no other intake from other food sources."

Även om inga allvarliga samband kunnat upptäckas för cancer, kvarstår misstankar om ökad risk för hjärnskador. Misstanken kring aspartam och hjärnskador kretsar kring förekomsten av ämnena fenylalanin (en aminosyra) och metanol (en aldehyd) som ingår i aspartam.

Studier har påvisat möjliga effekter på nervsystemet från aspartam. En studie från 20225 där möss gavs en relativt liten daglig dos aspartam visade tydliga effekter av ångestliknande syndrom och en annan studie6 har misstänkliggjort att personer med affektiva störningar är extra utsatta för sötningsmedlet. Ytterligare en studie7 påvisade tecken på ökad irritabilitet och försämrade kognitiva prestationer hos personer som i övrigt inte led av några psykiska åkommor efter regelbundet intag av aspartam under åtta dagar.

Det finns även rapporter om biverkningar som huvudvärk, yrsel, illamående, hyperaktivitet, bensmärtor och kramper. Andra negativa effekter på kroppen som benskörhet har uppmärksammats av forskare.8 Frågor kring effekter på vikten har dessutom figurerat då aspartam misstänks trigga belöningssystemet och därmed potentiellt öka sockersuget.

Relevant läsning: Finns det samband mellan aspartam och övervikt?

Exempel på produkter: Coca-Cola Zero, Pepsi Max, Apotekarnes Julmust Light, Fun light Mandarin Madness (lightdryck), NJIE Lowcally Mango (juice).

Maltitol

Maltitol (E965) framställs ur maltos (en sockerart som bl.a. är vanlig i havredrycker) och är vanlig i godis, kakor, glass, tuggummi, marmelad och frukostflingor. Ibland anges maltitolsirap, vilket är maltitol i flytande form.

Exempel på produkter: Cloetta Mjölkchoklad utan tillsatt socker, Werther's Original Sugar Free Creamy Toffees, Läkerol Pastilles Sugarfree & Sprinkled Yup mix, Gille Havrekakor Sockerfria, Delicato Delicatoboll utan tillsatt socker (chokladbollar), ICA Apelsinmarmelad utan tillsatt socker.

Cyklamat

Cyklamat (E952) är ett sötningsmedel, 20–30 gånger starkare än socker och återfinns bland annat i lightdrycker. Cyklamat är förbjudet i USA, men tillåtet i EU. En studie9 har påvisat ökad risk för cancer i urinblåsan medan senare studier inte kunnat visa på något sådant samband. Anges även som natriumcyklamat.

Exempel på produkter: Fanta Zero Sugar (läsk).

Xylitol

Xylitol (E967) är liksom maltitol en sockeralkohol och med en sötningseffekt på ungefärlig nivå med vanligt socker. Förekommer bland annat i glass. Kallas även björksocker.

Exempel på produkter: Fazer Tutti Frutti Sugar Free, Nick´s Coconut (chokladbar), Nick's Sea Salt Caramel (glass).

Sackarin

Sackarin (E954) är ett sötningsmedel som är cirka 400 gånger sötare än vanligt socker. Återfinns bland annat i livsmedel som läsk, glass och senap. Anges även som natriumsackarin.

Exempel på produkter: Friggs Järn + C (kosttillskott).

Sukralos

Sukralos (E955) är en modifierad variant av socker och cirka 600 gånger sötare. Sötningsmedlet består av en modifierad sockermolekyl som innehåller bland annat klor. Sukralos återfinns bland annat i livsmedel som läsk, energidryck, ketchup och yoghurt. Kan enligt vissa studier påverka bakteriefloran i tjocktarmen negativt.

Exempel på produkter: MER Sockerfri Lingon (fruktdryck), Zeroh! Fläder & Citron (lightdryck), Heinz Tomato Ketchup utan tillsatt socker & salt.

Steviolglykosider

Steviolglykosider (E960a) är kanske sötningsmedlet med bäst rykte eftersom det inte är kemiskt framställt utan utvinns ur en växt (stevia). Sötheten varierar kraftigt från cirka tio gånger normalt socker hos flytande stevia till flera hundra gånger hos stevia i liknande form som strösocker.

Exempel på produkter: ICA Aprikosmarmelad utan tillsatt socker, Felix Tomatketchup Stevia.

Erytritol

Erytritoler (E968) används förutom som sötningsmedel bland annat som stabiliseringsmedel och förtjockningsmedel.

Exempel på produkter: Stimorol Original (tuggummi), Sia Vanilj 50% Mindre Socker (glass).

Sorbitol

Sorbitoler (E420) avviker från andra sötningsmedel då det också används som emulgeringsmedel.

Exempel på produkter: Stimorol Original (tuggummi), Fisherman´s Friend Salmiak & Raspberry Sugar Free (halstablett).

Allulose

Allulose (kallas även psicos) är ett sötningsmedel som funnits sedan 1940-talet. Det är dock ganska okänt, vilket dels beror på att det ingår i relativt få livsmedel, dels att det inte behöver anges i innehållsförteckningar.10

Det är naturligt förekommande i ett fåtal livsmedel såsom vete, fikon och russin. Smaken anses vara näraliggande med vanligt socker (sackaros) med en sötningseffekt som är 70 % av sockrets.

Kanske är det delvis på grund av allulose inte är särskilt känt som det till skillnad från de flesta andra sötningsmedel inte drabbats av negativa omnämnanden. Det finns till och med studier som antyder att det kan ha positiva hälsoeffekter (forskningen är dock inte särskilt utbredd). Dessutom höjer det inte blodsockernivån.

Allulose är inte godkänt inom EU för användning i livsmedel (det kan dock köpas i pulverform för eget bruk). Anledningen att det inte godkänts av EU beror på att utvärdering pågår och troligtvis kan fler studier behövas för att visa på att medlet är säkert för att det ska kunna införas i livsmedel.

Referenser

  1. Refererar till rapporten "Kunskapsgenomgång av sötningsmedel". Finns att läsas i sin helhet på https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2022/l-2022-nr-20---kunskapsgenomgang-om-sotningsmedel.pdf
  2. Äta för livet (2020) av Charlotte Erlanson-Albertsson, s. 172f
  3. Livsmedelsverket.se, "Sötningsmedel" hämtad 2023-05-07 från https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sotningsmedel
  4. Refererar till studien "The NutriNet-Santé cohort study".
  5. Refererar till studien "Transgenerational transmission of aspartame-induced anxiety and changes in glutamate-GABA signaling and gene expression in the amygdala", kommenteras på svenska på Bioind.se: Ångest av sötningsmedlet Aspartam.
  6. Refererar till en studie vid Case Western Reserve University som stoppades i förtid pga säkerhetsskäl och omnämnd i Konsten att inte dö (2018) av Michael Greger och Gene Stone s. 224.
  7. Refererar till studien "Neurobehavioral Effects of Aspartame Consumption" av Glenda N. Lindseth et.al.
  8. Refererar till studien "Effect of consuming different caloric sweeteners on bone health and possible mechanisms" av Embedzayi Tsanzi, Cindy W Fitch och Janet C Tou.
  9. Mer fakta om studien finns i artikeln A Bitter/Sweet Anniversary: 35 Years Ago This Month, Cyclamate Was Banned.
  10. Wikipedia.org, "Psicos" hämtad 2023-05-07 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Psicos

Källor