Fetma

Om fetma och samband med kost och andra faktorer. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 6 feb 2024

Vårt energiintag styrs både av hunger och aptit. Det förra är ett basalt behov att stilla energibehovet medan det senare är ett sug att äta av andra orsaker.

Styrkan i samband: mat, fysisk aktivitet och andra faktorer

Den länge rådande uppfattningen var att fetma hörde ihop med livsstil, alltså vad vi äter och hur mycket vi rör på oss. Dessa faktorer förblir väsentliga, men på senare år har studier visat att det finns många fler samband med fetma och det har gjort orsakssammanhangen mer komplexa.

Sambandet med hormoner

Vi har aptithormoner som reglerar hunger inklusive sötsug. Ett hormon som stimulerar hunger är ghrelin, vilket enligt en hypotes dämpas av kost med låg kolhydrathalt. Ironiskt nog har det visat sig att ghrelin ökar vid såväl bantning som fasta, vilket är en av flera biologiska anledningar till problemen med bantning som metod för viktminskning. En metod för att motverka hormonets negativa effekt hos de som eftersträvar viktminskning är ghrelin-antagonister, det vill säga läkemedel vars funktion är att hämma hormonets effekter. (När detta skrivs pågår forskning på området och det är ännu ingen vedertagen metod.)1

Leptin å andra sidan är ett hormon som dämpar hungern och sötsuget, fast det är inte alltför ovanligt med leptinresistens hos överviktiga, vilket gör att hormonets effekter uteblir.

Sambandet med tarmfloran

Senare tids forskning kring fetma har särskilt intresserat sig för de ämnen som finns i våra tarmar, mikroberna, och hur dessa påverkar sådant som matsmältning och aptitkänslor. Det är svårt att utse specifika mikrober med huvudansvaret för viktökning, men några har pekats ut som potentiellt negativa i avseendet. En sådan bakterietyp är enterobacter som ofta funnits i stora mängder hos personer med fetma. Denna bakterietyp dödar andra bakterier, vilket i förlängningen kan medföra skenande hungerkänslor (utöver fetma innebär den ökande mängden toxiner negativa hälsoaspekter). Om kosten läggs om genom att införa flera livsmedel som bidrar till ökad mångfald i bakteriefloran har det i vissa studerade fall skett drastiska viktminskningar.

Lyckan man komma åt det som utlöser hungerkänslor och påverka detta – vilket ofta sker genom att floran av mikrober i tarmen förändras – kan en viktminskning bli följden.

Relevant läsning: Livsmedel och andra faktorer som rör viktminskning hur valet av livsmedel och när vi äter på dagen påverkar kroppsvikten.

Behandlingsmetoder bortom dieter: läkemedel och kirurgi

När det inte går att uppå viktminskning genom omläggningar i kosten finns operationer och läkemedel som ytterligare alternativ.

Läkemedel mot fetma

Speciella mättnadshormoner spelar en central roll för mättnadskänsla och mättnadsignalering. En av de viktigaste är glukagonlik peptid 1 (GLP-1) och så kallade GLP-1-receptorantagonister har en hämmande effekt på ventrikeltömningen (dvs. födans väg från magsäcken till tolvfingertarmen).

Läkemedelsbehandling är inte lika effektiv som kirurgi, men är en betydligt mindre omfattande metod för patienter med relativt milda biverkningar i genomsnittsfallet och för vården mindre kostsam. Resultat av dessa inkretinomimetiska läkemedel har i studier visat på viktminskning över ett år på 9–14 % beroende på typen av läkemedel.2

Kirurgi mot fetma

Upplevelsen av mättnad styrs av signaler mellan tarm och hjärna. En form av batriatrisk kirurgi är att minska magsäckens volym och tarmens absorberande yta. Metoden anses effektiv och viktminskning sker med cirka 30 %.3

Postprandial mättnad syftar till mättnaden efter en måltid.
Batriatrisk kirurgi innebär att magsäckens volym och tarmens absorberande yta minskas.

Hur fetma skapar ohälsa

Särskilt det viscerala fettet (bukfettet) som omger inre organ är hälsovådligt. Det viscerala fettet frisätter i högre grad än annat kroppsfett inflammatoriska ämnen, vilka bland annat kan medföra skador på organ.

Fetma är också en riskfaktor för att utveckla en mängd kroniska sjukdomar inklusive diabets-2 och cancer.

En del av de gifter vi kan få i oss via läkemedel, bakterier och andra kemikalier lagras i kroppens fettvävnad. Feta personer har visat sig kunna ha dubbelt eller ännu mer gifter lagrade i sin fettvävnad jämfört med smala. Ansamlingen av kemikalier i fettvävnaden ser också till att kroppen minskar förbränningen av fett.

Relevant läsning: Övervikt och kost statistik, aspekter av ökad övervikt och BMI.

Referenser

  1. Lakemedelsvarlden.se, "Nytt hormon påverkar aptiten" av Birgitta Gerne hämtad 2023-10-14 från https://www.lakemedelsvarlden.se/nytt-hormon-paverkar-aptiten/.
  2. Läkartidningen (vol 118, 15 dec 2021), "Magsäckens roll i fetma – orsakssambandet klarnar" av Per M Hellström & Hana Lännernäs.
  3. Ibid.

Källor