Kosten och kroppen

Kosten är enligt forskningen den mest signifikanta faktorn för vår hälsa på sikt. Vad som är nyttigt och onyttigt i kosten är alltjämt en mycket omdiskuterad fråga. Studier produceras och publiceras i löpande takt, men någon konsensus har inte uppnåtts. Medan diskussionen fortlöper uppstår etablerade "sanningar", en del blir bestående såsom tänkbara sanningar medan en del med tiden avfärdas som myter.

”Fetma, typ-2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och nästan alla andra sjukdomar som drabbar oss i den moderna världen har sitt ursprung i hur våra kroppar tar in och förbränner energi." - Herman Pontzer, professor i evolutionär antropologi.

Vid en måltid går nivåerna av socker, fett och bakterier i blodomloppet upp. Något som bland annat påverkar hjärtat och hjärnan. Sockernivån är förhöjd i cirka en timme medan den höjda fettnivån består under ett par timmar. Detta innebär att en person som äter flera gånger om dagen under stor del av sin vakna tid kommer ha förhöjda socker- och fettnivåer i kroppen. Detta tillsammans med den höjda endotixinnivån från bakterier kallar hälsoprofessorn Stig Bengmark ”eftermåltidsimflammation”.

En kost med inslag av onyttig mat där det finns mycket inslag av processad mat medför därför en belastning på organ i kroppen och kan orsaka ett inflammatoriskt tryck. Bland de ”lågmälda tecken” Bengmark radar upp på kronisk inflammation ingår:

• Oförklarlig trötthet
• Sömnsvårigheter
• Huvudvärk
• Håravfall
• Mjäll
• Hudutslag och rodnader
• Torra ögon
• Sköra naglar
• Torrhet i munnen
• Svettiga fötter och handflator.

Kroniska inflammationer har självklart inte enbart att göra med den mat vi äter, men kosten är ofta en viktig faktor och särskilt då immunsystemet är kopplat till tarmen. Stig Bengmark skriver att det i högre grad är vanorna än arvet som bestämmer vår hälsa.

Stig Bengmark rekommenderar 80/10/10-principen för optimalt upptag i tjocktarmen. Detta innebär 80 % vegetabilier, 10 % vegetabiliska proteiner (t.ex. bönor och nötter) och 10 % vegetabiliska fetter (t.ex. oliver, avokado och kokos).

Tarmfloran hos den moderna människan skiljer sig mycket mot den forntida människan. Bengmark skriver: ”Våra förfäder hade cirka en elakartad bakterie per en miljon goda. Men med dagens matvanor, stress, brist på motion och konsumtion av antibiotika och andra mediciner är det inte alls ovanligt att de elakartade bakterierna har tagit över och dominerar tarmfloran.” Forskning visar att vi moderna människan saknar många av de godartade bakterier som våra förfäder hade i sitt tarmsystem.

GI-värde och blodsockret

Glykemiskt index (GI) används ibland för att ge värden på hur mycket ett livsmedel påverkar blodsockret. Ett högt värde (över 70) innebär en stor påverkan medan värden under 55 räknas som lågt. Mat med högt GI-värde är bland annat ljust bröd, kakor, kex, läsk, cornflakes och jasminris. Mat med lågt GI-värde är bland annat bönor, linser samt en mängd bär, frukter och grönsaker. All frukt har dock inte lågt GI-värde, men eftersom frukt innehåller fruktos som inte går ut i blodsockret på samma sätt som sackaros blir GI-värdet ofta lågt.