Skräpmat

Skräpmat kan leda till övervikt och ohälsa, två ofta samverkande faktorer. Även för personer som äter mycket skräpmat och undgår en viktuppgång är det frågan om en ohälsosam livsstil. Skräpmaten minskar till exempel den mikrobiella mångfalden.

Det kan vara svårt att sluta äta skräpmat. Bortsett från att det ofta är både lättvindigt och billigt kan det vara så att vi fortsätter äta skräpmat på grund av ett dolt beroende. All mat vi äter påverkar floran av mikrober i tjocktarmen. Dessa mikrober kan slå ut varandra och vissa mikrober föredrar att vi äter mer av en viss kategori mat och kan därför eventuellt sända signaler till hjärnan om att äta just denna mat.

Vad som definierar skräpmat

Skräpmat är ingen officiell term och används därför relativt fritt. Men konsensus är att skräpmat innefattar raffinerade livsmedel. Med raffinerade livsmedel avses mat som bearbetats och avviker från råvaror. Till exempel är margarin en raffinerad version av smör. Medan vanligt smör består av pastöriserad grädde består margarin av bland annat av vegetabiliska oljor, skummjölk, emulgeringsmedel och aromer.

Utmärkande för skräpmaten är mättat fett, kalorier, socker och flertalet tillsatser. Lägg därtill ett lågt näringsvärde och likaså låg mångfald sett till ingredienser överlag.

Processad och ultraprocessad mat

Processad mat inbegriper mat som på något sätt förändrats från sin naturliga form. Det kan röra sig om kokning, stekning, torkning eller pastörisering. Ultraprocessad mat innebär en industriell process vid matframställningen, vilket är vanligt inom dagens livsmedelsproduktion och utgör en allt större del av den mat en genomsnittlig person äter. Ultraprocessad mat innehåller ett stort antal tillsatser, vilka bland annat använts för att öka produktens hållbarhet samt förenkla framställningen av den. Exempel på ultraprocessade matprodukter är läskedryck, kakor, glass och färdigrätter.

Sedan 2009 används ibland NOVA, vilket är en fyrgradig skala som anger i vilket grad maten processats:
1) Minimalt processad mat såsom grönsaker och ägg.
2) Smakingredienser ingår såsom oljor, smör och socker.
3) Processad mat som baseras på de första två kategorierna såsom hemlagat bröd.
4) Ultraprocessad mat som utgörs av industriellt bearbetade råvaror och tillsatser.

Ultraprocessad mat tenderar ofta vara potentiellt beroendeframkallande, vilket primärt beror på den höga mängden av raffinerade kalorier och fett som framkallar belöningskänslor hos hjärnan. Rapporter har gjort gällande att mer än en av tio är beroende av ultraprocessad mat. Beroendet visar sig i att man fortsätter äta efter att mättnad uppnåtts, vilket innebär risk för långsiktigt utvecklande av sjukdomar.

Varför skräpmat och dålig hälsa hör ihop

Somliga är skeptiska kring det alarmerande ordandet om skräpmat. Vi lever ju trots allt längre idag, längre än föregående generationer som inte utsattes för skräpmat eller skräpmat i mindre skala. Om detta kan sägas att maten inte är den enda faktorn för livslängd, men också att fastän statistiken visar på högre livslängd idag än tidigare kan de kroniska sjukdomarna ökat. Vi lever förvisso i genomsnitt längre, men dessvärre är vi inte lika friska de sista åren som tidigare generationer. Frågan är egentligen vad som är att föredra: att leva till 75 (genomsnittsåldern i Sverige 1970) utan värre kroniska sjukdomar förrän de sista åren eller till 82 (genomsnittsåldern i Sverige 2020) med kroniska sjukdomar redan i medelåldern?¹ Framsteg har gjorts på det medicinska området och inom vården som bidraget till ökad livslängd, men det är inte nödvändigtvis samma sak som att vi lever bättre liv ur friskhetssynpunkt. Som läkaren Michael Greger konstaterar I Konsten att inte dö: Vi lever längre, men vi är sjukare.²

Några av de tänkbara resultaten av skräpmat är följande:

• Skräpmaten minskar den mikrobiella mångfalden i magtarmsystemet.
• Skräpmat leder till fler inflammationsmarkörer i blodet.

Fler inflammationsmarkörer i blodet påverkar fettcellerna till att dels producera inflammatoriska kemikalier dels lagra mer invärtes fett.

Det låga fiberinnehållet

Skräpmat innehåller för det mesta mycket lite fiber. Vi förknippar knappast skräpmat med fullkornsbröd eller andra livsmedel med riklig mängd kostfiber. Skräpmat kännetecknas i stället av mat som bryts ned snabbt, vilket gäller för mat med lite fiber. Lågt fiberintag i kosten kan bland annat leda till stela artärer, bland annat en riskfaktor för stroke. Mat som ökar fiberintaget är bland annat grönsaker, bär, bönor och fullkorn. Se till exempel jämförelse av mängd fullkorn i bröd.

Det låga antioxidantinnehållet

Skräpmat är heller inte en god källa till antioxidanter. Antioxidanter kan motverka den oxidativa stress som kan skada cellerna och påskynda vårt biologiska åldrande. Skräpmat gör alltså inte våra kroppar yngre. I stället saknar den sådant som kan skydda cellerna och därmed kroppen.

Varför skräpmat och fetma hör ihop

Ett matintag som innehåller mycket skräpmat är mer troligt att leda till övervikt än ett utan även om antalet kalorier är samma. En viktig anledning är att skräpmat och annan bearbetad mat innehåller liten mängd näring och fibrer, vilket får kroppen att skicka signaler till hjärnan om att äta mer. Det krävs alltså mer skräpmat än vanlig mat för att komma upp i samma näringsintag. Och kanske är det än viktigare idag då det skett en allmän utarmning av en stor del av livsmedlen.

Vi vet alla att de livsmedel vi väljer att äta är mindre hälsosamma än för femtio eller till och med trettio år sedan. Mycket av detta beror på vår förkärlek för bearbetad mat, som berövats praktisk taget alla de ursprungliga näringsämnena. Vad som är mindre känt är att noggranna statliga undersökningar i Storbritannien har visat att även våra färska frukter och grönsaker och vissa köttslag nu bara innehåller hälften så mycket näringsämnen och vitaminer som de gjorde för femtio år sedan. Tim Spector, professor som forskar om bland annat gener, livsmiljö och livsstil³