Pasta
Jämförelser av pasta i butiken. – senast uppdaterad 9 aug 2024Halterna av kolhydrater och proteiner skiljer sig inte nämnvärt mellan olika sorters pasta av det vanliga slaget (s.k. vit pasta), men däremot avsevärt för bön- och linspasta (tabell 1).
| Smak | Märke | Kolhydrater | Protein | Fibrer |
|---|---|---|---|---|
| Bönpasta Fettuccine | ICA | 21 | 45 | 20 |
| Bönpasta Spaghetti | ICA | 21 | 44 | 20 |
| Bönpasta Fettuccine | Risenta | 18 | 44 | 15 |
| Bönpasta Spaghetti | Kungsörnen | 64 | 14 | 7 |
| Bönpasta Makaroner | Kungsörnen | 64 | 14 | 7 |
| Bönpasta Fusilli | Kungsörnen | 64 | 14 | 7 |
| Linspasta Penne | Kungsörnen | 63 | 17 | 6 |
| Pasta Spaghetti Fullkorn | Barilla | 66 | 13 | 7 |
| Spaghetti fullkorn | ICA | 54 | 14 | 8 |
| Pasta Spaghetti | Barilla | 71 | 13 | 3 |
| Pasta Fettuccine | Barilla | 72 | 12 | 3 |
| Pasta Radiatori | Zeta | 73 | 14 | 3 |
| Pasta Fusilli | Zeta | 73 | 14 | 3 |
| Casa Di Luca Spaghetti | Zeta | 73 | 14 | 3 |
| Mezzi Rigatoni Pasta | La Molisana | 70 | 14 | 3 |
| Pappardelle Pasta | Garofalo | 70 | 14 | 3 |
| Gnocchi no 56 | Garant | 71 | 12 | 3 |
| Trottole All'uovo Äggpasta | Garant | 69 | 13 | 4 |
| Pasta Rigatoni Färsk | ICA | 52 | 11 | 0 |
| Lasagne | Barilla | 72 | 12 | 3 |
Uppgifterna är senast kontrollerade augusti 2024.
Decimaltal över 1 är avrundade till heltal.
I bönpasta kan ytterligare näringsämnen som fosfor, magnesium och järn ingå. I fullkornspasta kan ytterligare näringsämnen som fosfor, magnesium, järn och zink ingå. Notera att medan bönpasta är helt baserat på böner består linspasta bara delvis av linser. Det som kallas äggpasta är baserat på durumvete opch ägg.
Volym och vikt
Pasta skiljer sig i volym och vikt beroende på om den är okokt eller kokt. Följande anger uppgifter om volym i deciliter och vikt i gram:
- 1 dl okokt pasta = ca 1,5 dl kokt pasta
- Okokt 1 dl = ca 30 g
- Kokt 1 dl = ca 65 g
Notera att detta är ungefärliga uppgifter och olika sorters pasta kan skilja sig bland annat beroende på formen som på olika sätt fyller decilitermått med varierande mellanrum (i detta fall är volym och vikt baserat på pastasorten Radiatori av märket Zeta med sju minuters koktid, dvs. något mer än al dente). Pasta expanderar när det kokas från det nästan dubbla till det fyrdubbla. Förutom pastasort avgör också koktiden: en längre koktid än den angivna kommer minska vikten.
Al dente och genomkokt
Al dente är den italienska termen för tuggmotstånd och pasta al dente är alltså pasta med tuggmotstånd. För att koka pastan al dente ska koktiden inte vara högre eller rentav något lägre än vad som anges. Vid längre koktid blir pastan mjukare (någon motsvarande italiensk term som är motsatsen till al dente finns ej).
Skillnaden mellan vanliga makaroner och snabbmakaroner
Snabbmakaroner har blivit introducerade som en sort med kortare koktid. Vad som skiljer sig hos snabbmakaroner är att de är tunnare än vanliga makaroner.
Skillnaden mellan pasta och lasagne
Ingredienserna skiljer sig inte åt. Vad som skiljer sig är formen: lasagne är utkavlade plattor och tillagas normalt i ugn i stället för att kokas.
Därför har pasta lägre GI-värde än bröd
På grund av sin struktur spjälkas inte pasta lika fort som bröd. Detta förklarar varför pasta har lägre GI-värde än bröd.
Spjälkningen kan skilja mellan olika slags pasta, vilket eventuellt beror på hur vi tuggar dem. Det tycks dock inte skilja sig i GI-värde beroende på hur länge pastan kokas.
Pasta och allergi
Pasta är oftast gjort av durumvete och ibland även vanligt vete. Personer med glutenallergi eller glutenintolerans bör tänka på att durum som i regel är huvudingrediens i pasta innehåller mer gluten än vanligt vetemjöl.
I vissa fall kan pastan innehålla spår av andra ingredienser som sojabönor, senap, lupin (baljväxt).