Veteallergi

Glutenintolerans och allergi mot veteprotein är inte samma sak. Det går att vara allergisk mot vete även om man tål gluten. Gluten är ett av flera proteiner i vete. Allergi uppstår då kroppens immunoglobulin E-antikroppar binder in till några av proteinerna i vete (fakta om de enskilda proteinerna följer nedan).

Hur vanligt är veteallergi?

Enligt beräkningar är knappt 1 % allergiska mot vete, men enligt den internationellt beryktade gastroenterologen och forskaren Alessio Fasano kan veteallergi vara mycket underdiagnostiserad. Fasano menar att den kan vara svår att upptäcka då vete finns i en sådan bred uppsättning livsmedel.¹ Notera också att allergiska reaktioner mot vete kan ske med gräs i form av korsallergi.

På internet finns källor med formuleringar i stil med ”En mycket liten andel av befolkningen, cirka 0,4–1 procent, har veteallergi". Vad som är en ”mycket liten andel” är och förblir en definitionsfråga, men faktum är att veteallergi är en av de åtta stora matallergierna i världen, se vidare matallergier.

Proteiner i vete

Proteiner i vete är förutom gluten bland annat albuminer, globuliner, gliadiner och lektiner. Till skillnad från vid glutenintolerans är det eventuellt andra proteiner som orsaker veteallergi. Ännu är det inte utrönt i vilken utsträckning de olika veteproteiner resulterar i allergi. Dessutom visar studier att reaktioner fördelat på olika protein skiljer sig mellan individer och enligt vissa studier även mellan barn och vuxna. Generellt tycks albumin- och globulinproteinerna ligga bakom de flesta allergiska reaktionerna och i synnerhet gällande symtom som innefattar eksem. Andra proteinkomponenter kan dock inte uteslutas och ω5-gliadiner misstänks främst vara inblandade vid de allvarligaste symtomen – den värsta (men också ovanliga) tänkbara allergiska reaktionen är anafylaktisk chock och kan vara potentiellt livshotande².

I en uppsats om veteallergi konstateras det att albuminer, globuliner och ω5-gliadiner är de mest IgE-bindande proteinerna och ligger till grund för allergi kopplat till vete. ”Veteallergi”, heter det, ”orsakas av att immunoglobulin E-antikroppar från kroppens försvar, binder in till de vanligtvis ofarliga glutenproteinerna i vete.”³ Det konstateras som sagt att reaktioner på albumin- och globulinproteinerna ”har visats vara kraftiga allergener hos individer med atopiskt eksem”. Förutom eksem kan även nässelutslag (rodnade upphöjda svullnader på huden) och angioödem (ett slags svullnader i huden) uppstå.

Symptomen är överlag sådana som är vanliga för andra former av matallergi och innefattar dessutom rinit.

Vad gäller proteinkomponenterna i råg gäller i stort desamma som i vete. Vad som skiljer är att proteinet sekalin ingår i stället för gliadin. Både ingår dock i gruppen glykoproteiner. Vad gäller gluteninnehållet är nivån likvärdig med vete. Från ett allergiperspektiv skiljer det sig med andra ord lite mellan vete och råg. Samma sak gäller spannmålet korn.

Albuminer

Albuminer är den ena av de protein den som är allergisk mot vete kan reagera på.

Albuminer som är vattenlösliga proteiner finns även i äggvita och kan vara ett skäl till att matallergiker kan reagera mot både ägg och vete.

Globuliner

Globuliner är en annan av de protein som är inblandade när det gäller allergi och vete. Globuliner, som är av sorten lagringsproteiner, finns i tre typer: alfaglobuliner, betaglobuliner och gammaglobuliner.

Globuliner finns även i baljväxter och kan vara ett skäl till att matallergiker kan reagera mot både baljväxter och vete.

Gliadiner

Gliadiner är ytterligare ett veteprotein med potential att utlösa allergi. Gliadiner är fröproteiner som ingår i gruppen prolaminer (lagringsproteiner) och klassificeras i typerna α-, β-, γ- och ω-gliadiner.

Gluteniner

Gluteniner är den grupp av frölagringsproteiner i vetet som delvis består av gluten – ingår gör dessutom främst prolin och fenylalanin.

Veteallergi och icke-celiakirelaterad gluten/vete-känslighet har stora likheter. Vad som kan skilja sig är tröskeln för reaktion. Medan veteallergi ofta visar sig nästan omgående eller inom ett par timmar kan reaktioner från glutenkänslighet framträda första efter ett par dagar. (Vid celiaki är symtomen än mer dröjande.)

Måste vete helt undvikas?

Vidare kan det heta att berörda ”måste undvika livsmedel med vete”. Men det är inte nödvändigtvis fallet att vete helt måste uteslutas från kosten. Allergiska reaktioner brukar delas in i fyra klasser (klass I, II, III och IV) beroende på dess styrka. Vid en svag reaktion binder antikroppar till få proteiner medan vid en stark reaktion binder antikroppar till flera proteiner.

För att få kunskap om hur allvarlig allergin är kan ett blodprov tas. Provet kan bekräfta misstänk allergi och i så fall ge besked om hur kraftig allergin är. Visar blodprovet att det finns misstänkt allergi eller att allergin är kliniskt fastställd bör personen antingen helt utesluta eller reducera födointag med vete.

Självfallet bör vete helt uteslutas om det rör sig om kraftiga allergier, men det kan också röra sig om en nivå av reaktioner som för den berörde är acceptabla (tänk också på att reaktionerna varierar under olika perioder bland annat beroende på hur sensibiliserad personen för tillfället är för involverade allergener). I slutändan är det den drabbade som får ta ett beslut på beroende på besvären i kombination med hur stor avsaknad det skulle vara med en total uteslutning. Nedan ges tips på möjliga ersättningar för vete.

Vad kan en veteallergiker som vill äta vete göra?

Att helt utesluta vete ur kosten är för många högst oönskat. Samtidigt kan allergin vara påfrestande. Det pågår forskning för att med olika metoder inklusive växtförädling framställa vetemjöl som är mindre allergiframkallande. Fastän vissa framsteg gjorts där mängden av ett visst protein reducerats finns än så länge inga mjölsorter (utöver glutenfria) som utesluter de proteiner som ger upphov till veteallergier. ”Det är fortfarande lång väg kvar innan allergivänligt vete likvärdigt med vanligt vetemjöl finns att köpa i våra mataffärer”, slås fast i en uppsats på ämnet.⁴

Medan vanligt vetemjöl alltså förblir ett dåligt alternativ (kanske är sorter som Vetemjöl Special och Durumvete än värre på grund av det i dessa fall tilltagna proteininnehållet), finns det trots allt mjöl utan veteproteiner. Beroende på känslighet kan en veteallergiker tåla råg, korn och havre. Ytterligare alternativ är hirs, majs och ris. Det finns hirsmjöl, majsmjöl och rismjöl att tillgå för bland annat brödbakning, även om hirsmjöl ofta inte finns i matbutiker.

Notera att hirsmjöl som är glutenfritt däremot innehåller flera typer av veteprotein som ingår i vete (albuminer, globuliner och gluteliner) och kan därför resultera i reaktioner hos personer som är känsliga mot vete.

Durramjöl har blivit ett populärt glutenfritt alternativ, fast veteallergiker bör notera att durra innehåller albuminer, globuliner och gluteliner, liksom vete alltså. Durra innehåller dock dessa i mindre mängd än vete (totalt 30 % av proteininnehållet) medan kafiriner (på engelska: kafirins) utgör huvuddelen av proteininnehållet.⁵

Kaferiner (kafirins) som ingår i proteingruppen prolaminer är klassificerade i fyra sorter: α-kafirins, β-kafirins, γ-kafirins och δ-kafirins.

Ett ytterligare alternativ är bovete (inkl. bovetemjöl) som trots namnet inte innehåller vete utan är en ört i familjen slideväxter dit bland annat även rabarber hör. Notera att bovete kan ge allergiska reaktioner i form av korsallergi.

Åtgärder

Förutom att reducera eller utesluta födoämnet som framkallar allergi är det främst oral immunterapi, OIT, som förekommer som behandling (när detta skrivs finns inget godkänt läkemedel inom EU mot veteallergi). Oral immunterapi genomförs främst på barn i samverkan med vården (det är främst för barn metoden antas ha mest potential). Av samma anledning finns det mest data kring denna metod för barn än för vuxna. Exempelvis genomfördes en randomiserad dubbelblind studie 2018⁶ där en avsevärd lindring av de allergiska märktes hos drygt hälften av de 46 medverkande barnen efter oral immunterapi använts som metod mot vetegluten under en period som varade upp till två år.

Livsmedel med vete som är lätta att missa

Förutom fall som bröd och pasta, vilka de flesta direkt associerar med vete, finns långt fler livsmedel som man kan kanske inte tänker på som innehåller vete. Här följer en lisa med sådana:

• Sojasås (finns glutenfria alternativ)
• Couscous
• Kornris
• Mannagryn
• Kryddmix
• Rostad lök
• Frukostflingor, müsli (vissa sorter)
• Glass (sorter med rån främst)
• Charkprodukter (såsom vissa sorter av salami)
• Vegetariska köttersättningar (vissa produkter)
• Sås (särskilt pulversås)

Förutom pasta är vete (främst durumvete) en ingrediens i lasagne, makaroner och spaghetti. Det finns dock glutenfria alternativ för diverse pastasorter inklusive makaroner, lasagne och spaghetti där majs- och rismjöl används i stället för vete. Även bön- och linspasta är tänkbara alternativ, fast då ska noteras att bönor respektive linser inte ersätter utan ingår tillsammans med durumvete.

Mjöl är vanligt i sås och stuvning som redningar. För detta är mjöl av arrowrot en populär ersättning. Arrowrotsmjöl hittas oftast på kryddhyllorna i mataffären då den säljs i mindre mängd.