Fett

Merparten av energin som inte förbränns omgående efter matsmältningen lagras i fettceller och muskler (varför fett samlas kring midjan i mycket högre grad än på ben och armar är okänt). Om fett i större mängder lagras i levern och andra organ kan det leda till hälsorisker, något som kan orsakas av fetma. I slutändan förbränns även fett som lagrats och energi frigörs.

Fett är onyttigt i för stora mängder. Fet mat stegrar mängden fett i våra artärer, vilka kan täppas till med plackbildning med vilken den främsta faran är hjärtattacker och stroke. Vi blir också överviktiga, vilket har en rad mestadels negativa följder.

Begreppet fett i maten är delvis missvisande som en direkt parallell till fettsamling på kroppen och osund livsstil. Fett i sig är inte onyttigt utan en viktig del i kosten som källa till energi och nödvändigt för kroppens funktioner.

Fettsyror är viktiga beståndsdelar för våra celler bland annat den grupp av fettsyror som kallas lipider. Man skiljer mellan två sorters lipider: fetter (fast form i rumstemperatur) och oljor (flytande form i rumstemperatur).

Nyttiga och onyttiga fetter

Fetter finns av olika slag i maten och brukar delas in i följande kategorier:

• Mättade fetter
• Omättade fetter (enkelomättade eller fleromättade fetter)
• Transfetter

Dessa har i sin tur en rad underkategorier (t.ex. triglycerider som är en form av mättat fett och bl.a. finns i kokosolja), vilka är okända för de flesta då de inte anges på matförpackningen.

Mättade fettmolekyler är långa eller raka, de kan lätt packa sig samman till fast form. Därför smör fast i rumstemperatur.

Mellan kolatomerna finns enkla och dubbla kopplingar. Vissa kolatomer hålls ihop av enstaka dubbelbindningar, vilket är fallet för en enkel-omättat fettsyra. Andra kolatomer hålls ihop av flera dubbelbindningar, vilket är fallet för en fler-omättat fettsyra. Och när det inte finns några dubbelbindningar är det fråga om en mättad fettsyra.

Det råder olika uppfattningar kring huruvida mättat fett är hälsovådligt. Mättade fetter troddes länge vara onyttiga och rådet som gavs var att undvika dessa i stor utsträckning. I en stor studie i form av en metaanalys där över 300 000 personer ingick undersöktes eventuella samband mellan intag av mättat fett och hjärtsjukdomar utan att några samband kunde upptäckas. Idag råder alltså inte längre någon samstämmighet kring detta. Mättade fetter hittas i stora mängder i kött- och mejeriprodukter.

Enkelomättade fetter hittas i stora mängder i onaturliga vegetabiliska oljor som oliv- och rapsolja. Dessa produkter anses huvudsakligen nyttiga, särskilt vissa sorter av olivolja. Kokosolja (ska ej förväxlas med kokosfett) rekommenderas ofta för sina nyttiga egenskaper. Samtliga dessa oljor har inga kolhydrater.

När omättade fetter härdas blir dubbelbindningarna på molekylnivå färre och mer mättade – i processen kan det bildas transfetter.