Grönsaker och proteiner

Fakta om mängden protein i växtbaserad mat. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 8 juli 2024

Lista med protein i olika grönsaker (tabell 1) och protein i frön, nötter och örter (tabell 2).

Tabell 1. Grönsaker protein gram per 100 gram
Sort Protein
Sojabönor 39
Kikärtor 19
Gröna linser 9
Röda linser 9
Vitlök 6
Ärtor 5
Broccoli 3
Spenat 3
Purjolök 1.5
Mangold 1.4
Gul lök 1.1
Rödlök 1.1
Morot 1
Paprika 0.9
Tomat 0.9
Gurka 0.8
Zucchini 1.2
Aubergine 1
Pumpa 1
Haricots verts 2
Mâchesallat 2.6
Rucola 2.6
Grönkål 3.3
Blomkål 1.9
Rödkål 1.1
Vitkål 1.1
Rädisa 0.6
Morot 0.6

Högre tal än tio är avrundade till heltal.

Observera att när protein mäts och jämförs mellan olika livsmedel bör perspektivet inte enbart vara kvantitativt.

Observera att vad gäller linser är proteinhalten betydligt lägre i serveringsfärdiga.

Relevant för många är också proteinhalt i frön, nötter och örter och därför är några sådana medtagna här.

Tabell 2. Frön, nötter och örter protein gram per 100 gram
Sort Protein
Solrosfrön 23
Chiafrön 22
Linfrö 18
Quinoa 14
Valnötter 14

Högre tal än tio är avrundade till heltal.

Jämförelse av proteinhalt i kött och grönsaker

Kött associeras i högre grad med proteiner än grönsaker, men det finns grönsaker som har högre proteinhalt än kött.

Ofta minskar kötthalten i matprodukter, särskilt chark, eftersom varan innehåller andra ingredienser än kött såsom vatten, potatismjöl, lök, salt och socker. Till exempel är proteinhalten i köttbullar och korv som chorizo inte mycket mer än 10 gram per 100 gram och i falukorv är den ofta lägre än 10 gram per 100 gram. Då överträffas proteinhalten av grönsaker som sojabönor och kikärtor. Sojabönor har bland annat högre halt protein än både salami och skinka.

Protein och växtbaserad kost

En länge ingrodd missuppfattning är att den som utesluter kött från kosten får i sig för lite protein. Uppfattningen är egentligen mycket simpel att genomskåda: nötkreatur äter själva gräs (iaf gjorde dem det till den industriella köttindustrin gick över till att föda upp nötkreaturen på andra slags fodermedel).

Men om våra förfäder åt kött är vi då inte skapta för denna diet? Att våra förfäder för tusentals år sedan levde på kött är en annan seglivad missuppfattning. Fastän arkeologiska fynd inte kan berätta allt om människans matvanor för tiotusentals år sedan tyder mycket på att köttet i själva verket inte var ett dominant inslag i kosten, men däremot växtbaserad föda. Vad som ytterligare styrker denna förmodan är bland annat längden på våra tarmar, vilka är mycket längre än köttätande djur vilket tyder på att de utvecklats för den matsmältningsprocess som behövs i huvudsak för växtbaserad föda. Likaså är vårt färgseende överlägset de flesta köttätande djur, vilket indikerar att detta utvecklats för att skilja ut nyttiga frukter och växter.

En annan feluppfattning är att enbart räkna protein kvantitativt. Animaliskt protein och växtbaserat protein skiljer sig mycket åt. Bland de proteiner som man får i sig genom att äta animalisk föda finns bland annat endotoxiner och hemjärn. Proteiner från animaliska produkter som kött innehåller mer inflammatoriska substanser. Hemjärn ökar risken för hjärtsjukdomar och kött kan innehålla hemjärn i stora mängder.

Medan den växtbaserade kosten utifrån vissa aspekter ger bättre proteiner erbjuder endast den animaliska födan protein som är fullvärdigt (dvs. innehåller alla aminosyror kroppen behöver).

Relevant läsning: Är kött farligt att äta?