Nötter och allergi

Fakta om nötter. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 5 mars 2025

Den som är allergisk mot nötter reagerar mot allergener som finns i de proteiner som ingår i nötter. Samma slags allergener återkommer i flera nötter och därför är det vanligt att en person uppvisar allergiska reaktioner från flera nötter. Men samtidigt finns skillnader och det är inte alls säkert en person som exempelvis är allergisk mot hasselnötter är allergisk mot cashewnötter.

Fastän många nötter innehåller 2S-albuminer (starka allergener) är ofta sekvens och struktur artspecifik. Till exempel finns 2S-albuminer i både paranöt och jordnötter, men Ber e 1 (paranöt) är inte identisk med Ara h 2 (jordnöt). Likaså kan en person kan vara allergisk mot en viss 2S-albumin (t.ex. i cashew), men inte en annan 2S-albumin (t.ex. i paranöt), trots att de båda tillhör samma proteinfamilj. Faktorer som dessa medför att en person vara allergisk mot den ena nötsorten men inte den andra.

Dessutom kan vissa nötter ge korsreaktioner med pollen, på grund av PR-10-proteiner som inte är rena lagringsproteiner, men som kan vara allergiframkallande, se korsallergi.

Lagringsprotein

Nötter innehåller i de flesta fall kallade lagringsproteiner där olika sorters albuminer och globuliner ingår. Vissa av dessa kan vara allergena.

kDA som är en förkortning för kilodalton anger massan hos proteinerna. Multimeriska strukturer (multimer) är en biokemisk som anger att ett protein (eller en annan makromolekyl) består av flera mindre enheter. Exempelvis kan 7S-globuliner bestå av flera likadana enheter (subenheter) och bilda större proteinstrukturer.

2S-albuminer

Låg-molekylära proteiner (ca 9–15 kDa). Väldigt stabila mot värme och nedbrytning, vilket ofta gör dem till potenta allergener.

7S-globuliner (exempelvis viciliner)

Medelstora lagringsproteiner (ca 150–200 kDa som multimeriska strukturer). Vanliga i till exempel jordnöt.

11S-globuliner (exempelvis leguminer)

Större lagringsproteiner (över 300 kDa som multimeriska strukturer), vilka också är vanliga i nötter.

Andra proteiner/allergenfamiljer

Vissa nötter innehåller också profiliner, PR-10-proteiner (”pathogenesis-related” typ 10) och lipid transfer proteins (LTP), som ofta förknippas med pollenrelaterade korsallergier. Dessa är dock ofta inte de huvudsakliga lagringsproteinerna, men kan vara mycket relevanta för allergi.

Cashewnötter

Dominerande proteinfamiljer: 2S-albumin (Ana o 3); 7S-globulin (Ana o 1, en vicilin); 11S-globulin (Ana o 2, en legumin); 13S-globulin (leguminliknande protein).
Allergi: Kända för att ibland orsaka allvarliga reaktioner. Både 2S-albuminet (Ana o 3) och 7S/11S-proteinerna är starka allergener. Notera att polypeptider från 2S har likheter med Jug r 1 som finns i jordnöt.1

Hasselnötter

Dominerande proteinfamiljer: 7S (vicilin-liknande, Cor a 11); 11S (legumin-liknande, Cor a 9); 2S-albumin (Cor a 14).
Allergi: Lagringsproteinerna (Cor a 9, 11, 14) kan ge mer ”äkta” hasselnötsallergi som därav normalt är kraftigare. Förutom lagringsproteinerna innehåller hasselnötter Cor a 1, som är en PR-10 (relaterad till björkpollenallergenet Bet v 1), vilket kan ge korsreaktioner för björkpollenallergiker.

Jordnötter

Dominerande proteinfamiljer: 2S-albumin (Ara h 2, Ara h 6, Jug r 1); 7S-globulin (Ara h 1); 11S-globulin (Ara h 3).
Allergi: Jordnötsallergi är en av de vanligaste och ofta mest allvarliga nötallergierna. 2S-albuminerna (Ara h 2 och 6) är särskilt potenta.
Tekniskt sett baljväxt, men ofta räknad som nöt.

Fördjupad läsning om jordnötter, se nedan.

Mandel

Dominerande proteinfamiljer: 2S-albumin (Pru du 6); 7S-globuliner (exempelvis en typ av vicilin); 11S-globuliner, där det viktigaste kallas amandin (Pru du 5) och är ett av de mest förekommande lagringsproteinerna i mandel.
Allergi: Amandin (11S) är det huvudsakliga allergenet, men även 2S-albuminet kan orsaka allergi. Mandlar kan också innehålla profiliner som kan ge korsreaktioner med björkpollen.

Paranötter

Dominerande proteinfamiljer: 2S-albumin (Ber e 1), 7S- och 11S-globuliner.
Allergi: Ber e 1 (2S-albumin) är ett mycket stabilt och potent allergen.

Pinjenötter

Dominerande proteinfamiljer: 2S-albuminer och 11S-globuliner, ibland beskrivna som ”Pin p 1” och ”Pin p 2” (artberoende). 7S-typer kan förekomma men är mindre studerade.
Allergi: Pinjenötter kan ge svåra reaktioner hos vissa, men är generellt något mindre studerade jämfört med till exempel jordnötter och mandel. Halten av arginin, egna 2S- och 11S-typs lagringsproteiner (t.ex. Pin p 1) kan ge allergiska reaktioner men skiljer sig i sekvens och struktur från paranötternas allergener.
Frö från tall som inte botaniskt räknas som en nöt, men proteinmässigt är likheterna stora med nötter på grund av växternas sätt att lagra näring i kärnan.

Pistagenötter

Dominerande proteinfamiljer: 11S-lagringsproteiner (Pistacia vera 11S); 7S (vicilin-liknande) och 2S-albumin i mindre omfattning.
Allergi: Närbesläktad med cashew (båda tillhör sumakväxterna, Anacardiaceae), vilket kan innebära viss korsallergi.

Valnötter

Dominerande proteinfamiljer: 2S-albumin (Jug r 1); 7S-globulin (Jug r 2, en vicilin); 11S-globulin (Jug r 4, en legumin).
Allergi: Jug r 1 är ofta det mest kända allergenet. Valnötter innehåller även proteiner (PR-10-familjen) som kan korsreagera med björkpollen.

Likheter och skillnader mellan nötter och frön sett till allergi

Samma huvudfamiljer av lagringsproteiner (2S, 7S, 11S) återkommer i princip i alla nötter och frön, vilka utgör en stor del av ”nötens” totala proteinmassa. De är ofta stabila mot värme och enzymatisk nedbrytning, vilket kan öka risken för allergiska reaktioner.

Nästan alla nötter och fröer delar samma grundläggande typer av lagringsproteiner – 2S-albuminer, 7S- och 11S-globuliner – men i olika proportioner och med små, men viktiga, skillnader i sekvens och struktur.

Den gemensamma nämnaren är alltså att de flesta nötter och frön lagrar sin näring i 2S- (albumin), 7S- (vicilin) och 11S- (legumin) proteiner, men själva kombinationen av dessa och deras exakta struktur varierar mellan olika arter. Det är denna variation som bland annat påverkar näringsvärde, aminosyraprofil och allergiframkallande egenskaper.

Jordnötter och allergi fördjupning

När det gäller allergi mot nötter kan särskilt kraftiga allergiska reaktioner kan förekomma för jordnötter. Det finns både ”äkta” allergi och korsallergi vad gäller jordnötter. Korsallergi är en mildare form som sker om den drabbade reagerar på den del av nöten som liknar pollen. Symptomen främst blir märkbara i form av övergående hudrodnad och kli. Pricktest kan göras för att få en indikation om korsallergi mot jordnöt.

För att få reda på om du lider av äkta allergi utförs blodprov.

Vid äkta allergi för jordnötter kan den drabbade drabbas av astma, kräkningar, ont i magen och eksem. Även anafylaktiska reaktioner. Enligt Livsmedelsverket.se förekommer det svåra anafylaktiska reaktioner och "även dödsfall orsakade av allergiska reaktioner mot jordnöt finns beskrivna.”2

Luftburen jordnötsallergi

Viktigt att känna till är dock att jordnötter inte sprids i luften i sådan mängd att detta beräknats kunna leda till annat än mycket svaga allergiska reaktioner. Vid mätningar av jordnötsprotein i luften såväl precis intill jordnötter som på lite längre avstånd visade det sig vara extremt små mängder i luften. Att personer ändå anser sig reagera kan handla om att de genom doften känner av jordnöt och att kroppen får en stressreaktion som sker av psykologiska orsaker.

Däremot kan reaktioner som eventuellt är värre ske direkt vid kontakt med huden och särskild i kontakt med hand som sedan nuddar mun.

Allergia konstaterar att inga fall finns dokumenterade vad gäller luftburna reaktioner från jordnöt:  ”Inte heller har forskare kunnat hitta bevis för att jordnötter orsakat dödsfall eller svåra, allergiska reaktioner”.3 Det har utförts experiment där jordnötsallergiker exponerats för jordnötter på nära håll, fast utan direkt kontakt eller intag. Allergia hänvisar också till ett specifikt experiment där 84 barn med jordnötsallergier under 30 minuter exponerades av jordnötter på ett halv meters avstånd och resultatet var att endast ett barn visade någon reaktion varav av milda sådana.

Jordnötsallergi och barn

Rådet är att exponera barn från tidig ålder av jordnötter då det minskar risken för att utveckla allergi. Om barnet inte äter jordnötter och vänjer immunsystemet kan det utveckla allergi efter kontakt med födoämnet via huden.

Den som är allergisk mot nötter kommer ofta ha kvar sin allergi genom hela livet. Det går dock att behandla nötallergi och påverka graden på symtomen. Den vanligaste metod är så kallad oral immunterapi som görs genom att påbörja exponering för födoämnet i mycket liten dos och sedan långsamt trappa upp dosen (förutsatt att inga allvarliga reaktioner sker). Metoden lyckas långt ifrån alltid. Mest framgångsrik har metoden visat sig på små barn.

Relevant läsning: Plåster lindrade små barns jordnötsallergi (Dagensmedicin.se)
Relevant läsning: Nötter fakta om nötter.

Referenser

  1. Characterization of the soluble allergenic proteins of cashew nut (Anacardium occidentale L.) Suzanne S Teuber et al. hämtad 2025-03-04 från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25456022/
  2. Livsmedelsverket.se, "Jordnötter – allergener att tänka på för företag" hämtad 2024-09-18 från https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/regler-for-livsmedelsforetag/allergener/jordnotter
  3. Allergia nr 3 2022 ”Det här vet vi om nötter och jordnötter” av Zandra Zernell