Nötter

Om nötter

Presentationer av vanliga nötsorter.

Paranöten (även kallad brasiliansk nöt) är egentligen ingen nöt utan ett frö. Paranöten är den nöt med minst socker och den är dessutom ett gott alternativ då den ofta är obesprutad av bekämpningsmedel. Paranöten är inte bara ett bra alternativ för den låga sockerhalten utan också för dess hälsosamma fetter och rikliga mängd av antioxidanter, inklusive selen i högre doser än i andra nötsorter (notera att selen kan överdoseras och därför bör inte paranöten intas i för stora mängder). Den innehåller mineraler som koppar, magnesium, fosfor, mangan och zink. Paranöten innehåller även radium, vilket tas upp av trädets djupa rötter vilket gör den radioaktiv. Även om paranöten innehåller mer radium än något annat livsmedel är mängden ovidkommande.

Mandel är egentligen ingen nöt utan en stenfrukt. Mandel har högre halter av fiber, kalcium, vitamin E, Vitamin B (riboflavin och niacin) samt den sömnbefrämjande aminosyran tryptofan än de flesta andra nötter. Mandeln helst bör ätas med sitt tunna skal då de flesta av dess antioxidanter finns i skalet.

Cashew som främst odlas i Indien, Brasilien, Vietnam och några afrikanska länder består av kärnan i cashewäpplet. Medan kärnan tas tillvaro och konsumeras som nöt slängs äpplet. Eftersom cashewäpplet är näringsrikt och normalt inte tas tillvara lanserade Axfood produkten Cashewmeetly 2021 där äpplet är huvudingrediens – produkten försvann dock från butikshyllorna i svenska mataffärer efter ett tag.

Hasselnöt som främst odlas i Turkiet som är det största exportlandet i världen. Förutom att nöten kan ätas som den är förekommer den som en vanlig ingrediens i särskilt choklad- och granolaprodukter.

Jordnöt är egentligen ingen nöt utan en baljväxt, men har medtagits ändå då den ofta förknippas med andra nötter. I de flesta fall säljs jordnötter som rostade och saltade. För det mesta ingår solrosolja bland ingredienserna, men det finns även i några fall alternativ med rapsolja.

Pinje är egentligen ingen nöt utan en frösort, men har medtagits då den ofta förknippas med andra nötter. Pinje är små nötter (eller frön) som kommer från pinjeträdet som ingår i tallsläktet och mestadels växer i Medelhavsområdet. Pinjenötter kan ätas som de är, men är också bland annat en viktig ingrediens i pesto.

Pistage (eller pistasche) har sitt ursprung i sydvästra Asien, men odlas idag på många platser i världen inklusive Sverige. Innehåller mest melatonin av alla livsmedel och för den med sömnbesvär kan några nötter av denna sort i samband med dagens sista mål eventuellt bidra till minskade problem.

Pekan odlas främst i Sydamerika, Mexiko och USA.

Valnöt som egentligen är en stenfrukt odlas främst i Europa, Mellanöstern, Kina och USA. Kan även odlas i Sverige, men avger då vanligtvis inte ätliga nötter.

Nötter och hälsa

Bland de rapporterade hälsofördelar med mest underlag finns evidens för att nötter kan reducera risken för kardiovaskulära sjukdomar. 30 g valnötter per dag medför enligt Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Epidemiologiska studier har även visat på troliga samband med nötter i kosten och positiv effekt på övervikt, högt blodtryck och metabolt syndrom. Nötter har nämnts som en faktor som kan bidra till minskad risk för cancer. Inga omfattande studier har dock kunnat visa på ett säkert samband. Likaså gäller resultaten från studier på nötter och eventuell minskning av risken för diabetes.

Aflatoxin

Nötter kan innehålla mindre mängder av mykotoxiner (mögelgifter) som kan produceras efter angrepp av mögelsvamp. Det handlar främst om mykotoxinet aflatoxin som är ett potentiellt skadligt ämne och sätts i samband med levercancer och andra skador på levern. Aflatoxin är genotoxiskt, vilket innebär att förhöjd skaderisk gäller oavsett storlek på dos, men att risken minskar allt eftersom dosen minskar. Risken bedöms som betydligt värre för personer med hepatit B. Bland nötter (aflatoxin kan även förekomma i andra livsmedel som majs) tros halterna vara störst i hasselnöt, mandel, paranötter och pistasch, men kan förekomma i samtliga vanliga nötter (dock tycks valnöt ha störst resistans).

Den totala risken är troligen vara relativt liten enligt en rapport från Livsmedelsverket som bland annat grundar sig på en utvärdering av Efsa:

Den carcinogena potentialen hos aflatoxin B1 är att exponering för 1 ng/kg kv dag i en population på 10 miljoner (ungefär Sveriges befolkning) motsvarar en förhöjd risk för levercancer på ett fall per år. Den uppskattade exponeringen från nötter skulle därmed motsvara färre än 10 (0,05 till som mest 6, beroende på scenario) fall av levercancer i Sverige per år om antalet fall antas förhålla sig direkt proportionellt mot exponeringen (...) Intagsberäkningar visar att exponeringen från nötter i olika scenarier sannolikt skulle motsvara som mest ett fåtal fall av levercancer i Sverige per år, vilket kan jämföras med de 544 nya fall av levercancer som diagnosticerades i Sverige 2011. För hepatitsmittade individer eller personer med nedsatt leverfunktion blir riskerna dock större.

När det gäller exponering av aflatoxin som kan leda till intag handlar det inte främst om total mängd utan exponering av nötter som är kontaminerade:

Tillgängliga data tyder på att de enstaka mycket höga aflatoxinhalter som kan förekomma i vissa nötter har större betydelse för aflatoxinexponeringen än den mängd nötter som konsumeras. Jämfört med tidigare exponeringsberäkningar skulle dock konsumtion av både 30 och 65 gram nötter/dag ha stor betydelse för det totala intaget av aflatoxin B1.

Ett sätt att undvika mykotoxiner är att gallra bort nötter som är missfärgade samt spotta ut dem om de smakar annorlunda.

Bör man vara restriktiv med intaget av nötter?

"Ett par matskedar om dagen av olika sorters nötter och frön kan vara en lagom mängd", skriver Livsmedelsverket.se angående aflatoxin och längre ned i samma artikeltext tilläggs: "Men risken med att äta ett par matskedar nötter om dagen bedöms vara mycket liten."

Den som tycker om nötter bör inte vara alltför restriktiv. Det har gjorts en mängd studier med nötter och deras potentiellt hälsobringande egenskaper. Det kan handla om valnötters positiva effekter på hjärtat, om mandelnötters förmåga att gynna tillväxten av goda bakterier i tarmen och om cashewnötters förmåga att dämpa inflammationer. I sådana studier handlar det inte sällan om intag på minst 50 gram om dagen för påvisbarhet av tydliga effekter.

Akrylamid

Akrylamid som är cancerriskförhöjande kan förekomma i nötter som är rostade eller är på annat sätt värmebehandlade. Doserna som funnits är dock låga (ca 40 μg/kg) och riskfaktorn för att få i sig skadliga halter från nötter bedöms som betydligt lägre än från till exempel chips.

Enligt en rapport från Livsmedelsverket lyder slutsatsen i riskbedömningen:

Vid en konsumtion av upp till 65 gram per dag kan dock den beräknade cancerrisken orsakad av akrylamid i värmebehandlade nötter betraktas som relativt låg. Eftersom mängden analyser av akrylamid i nötter är begränsad är dock osäkerheten i bedömningen stor.