Bör vi undvika gluten?

Röster för och emot gluten och vad säger forskningen? Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 29 juli 2024

På grund av den ökade mängden gluten i maten vi äter har detta protein blivit uppmärksammat och många har valt att reducera eller utesluta gluten i sin kost. Det finns gott om berättelser med personer som betygar omvälvande förbättringar efter de slutat äta mat innehållandes gluten. Men måste det vara gluten som varit anledningen i dessa fall eller kan det vara så att deras förändringar i kosten exkluderat livsmedel som av andra anledningar varit dåliga för dem och ersatt dessa med sådana som varit nyttigare? Gluten förekommer till exempel i många raffinerade livsmedel och är mycket vanligt i kex och kakor och är ganska vanligt i godis och glass.

Någar av de sjukdomar som kan satts i samband med gluten är ADHD, artrit, autism, reumatisk sjukdom, demens, depression, diabetes, giftstruma, IBS, IBD, psoriasis, skeletturkalkning, schizofreni och hudfläckar. Det rör sig dock om misstankar och få belägg finns för att koppla gluten till nämnda tillstånd. Trots att flera studier har gorts med gluten och människor ifråga om glutenöverkänslighet utan celiaki är området fortfarande delvis outforskat. Bland annat har det i studierna uppvisats relativt små skillnader mellan placebo och gluten och dessutom tycks det vara svårt att avskilja effekter från gluten från vete. En del tyder på att i vissa fall kan misstänkt glutenöverkänslighet utan celiaki i stället röra sig om veteallergi.

Gluten misstänks kunna vara skuld till allt från vaga till tydliga symptom eller i vissa fall inga symptom alls men ändå med negativa verkningar. Gluten kan också tänkas ge upphov till matallergi då eventuella skador på tarmen höjer mottagligheten för allergier. Bör då personer som inte lider av celiaki och som testat negativt för glutenintolerans ha anledning att överväga en reducering av intaget av denna proteinförening?

Ett tyst gift?

David Perlmutter och Alessio Fasano, läkare tillika författare till böcker inom mat och hälsa, är två profiler som båda ger gluten en huvudroll när det kommer till en rad hälsomässiga besvär inklusive neurologiska sjukdomar – Perlmutter har författat två böcker som översatts till svenska där temat är matens samband med hjärnan. Fasano (av vilken ingen bok översatts till svenska) har skrivit böcker såsom Gluten Freedom (2014) och Gut Feelings: The Microbiome and Our Health (2021), i vilka han inriktar sig på mikrobiomet och dess roll för bland annat neurologiska sjukdomar.

Perlmutter kallar gluten för ”ett tyst gift” eftersom det även kan framkalla skador utan att göra sig bemärkt i symtom samt kan märkas i sådant som kanske inte främst förknippas med gluten som depression och hudproblem. Av Perlmutter ges rådet att alla helt bör undvika gluten oavsett om det finns några tecken på symtom och oavsett vad ett eventuellt test för glutenintolerans gett för resultat. Denna omedgörliga ståndpunkt hos Perlmutter och ett antal andra utgår från att gluten kan störa nedbrytningen av näringsämnen, vilket kan leda till att immunsystemet aktiveras. Alessio Fasano, en ledande forskare på området, konstaterar det problematiska med kroppens responser av gluten och att det påverkar alla människor, men betonar i Gluten Freedom att han inte delar uppfattningen att alla regelmässigt bör anamma en glutenfri diet.¹ Detta är viktigt att understryka: den vetenskapliga synen på gluten är mer nyanserad än den inte fullt så evidensbaserade som exempelvis David Perlmutter och bloggare företräder.

Ifråga om gluten som inflammationsframkallande har det har pekats på att gluten ökar produktionen av proinflammatoriska cytokiner i tarmen, vilket kan orsaka besvär för matsmältningen. ²

Den svenska numera avlidna hälsoprofilen Stig Bengmark har anlagt samma inställning till gluten som nämnde Perlmutter. Bengmark menar således att alla bör utesluta gluten och han har räknat upp en mängd fördelar med att gluten utesluts från kosten på sin blogg och i boken Välj hälsa! (2018). Några av dessa fördelar är enligt Bengmark stabilare nivåer för blocksocker, förbättrad matsmältning och näringsupptag, minskad inflammation i kroppen och stärkt immunsystem, ökad energi och uthållighet samt minskad träningsvärk.

Vad är då den allmänna uppfattningen om de eventuella farorna med detta protein? Som ofta inom det komplicerade ämnet som kostens samband med hälsa är finns det knappast något som kan kallas allmän uppfattning. Men några saker från senare tids forskning ska här belysas.

Vad som blivit mer uppmärksammat på senare tid är icke-celiakirelaterad gluten/vete-känslighet, ibland förkortat NCGS efter engelska non-coeliac gluten/wheat sensitivity. Detta är ett tillstånd där glutenintolerans råder trots att personen vare sig lider av celiaki eller allergi. Åtminstone har detta varit misstanken, men det finns ännu oklarheter och i en norsk studie från 2017 visade sig en troligare orsak än gluten vara fruktaner, som likt gluten också finns i exempelvis vete³. Kanske kommer mer forskning visa att gluten blott är att av flera ämnen som kan vara inblandade i processer i kroppen med skadeverkningar.

Gluten består av två proteingrupper glutenin och gliadin, vilka i sin tur är uppbyggda av mindre beståndsdelar, och som bildar gluten när en deg knådas. Gliadiner bidrar till aktiveringen av proteinet zonulin som uppmärksammats som potential utlösare av läckande tarm.

Glutenkänslighet och symptom

Glutenkänslighet kan uppträda utan sjukdomen celiaki, så kallad icke-celiakirelaterad gluten/vete-känslighet. När detta är fallet kan gluten helt eller delvis vara bakomliggande till ett antal upplevda besvär. En av de världsledande forskarna Alessio Fasano redogör i boken Gluten Freedom för de statistiskt mest vanliga symptomen genom att hänvisa till data baserat på 6 000 patienter:

• 70 % magont
• 40 % eksem och/eller hudutslag
• 35 % migrän
• 34 % mental trötthet
• 33 % kroniskt trötthetssyndrom
• 33 % diarré
• 22 % depression
• 20 % blodbrist
• 11 % ledvärk.

Siffrorna är ungefärliga och som alltid vid uppställningar av symptom kan dessa ha andra orsaker än den berörda åkomman.

Negativa aspekter vid uteslutning av gluten

Problemet med att minska eller helt ta bort gluten från kosten är:

• Många glutenfria livsmedel har ofta andra onyttiga inslag som fler tillsatser än alternativen med gluten.
• Bakning baserad på mjöl utan gluten innebär dels sämre bakegenskaper, dels för det mesta avsevärt dyrare priser.

Vid celiaki eller glutenintolerans är valet självklart, men om gluten ska uteslutas av alla enbart på grund av outredda misstankar är en annan sak.