GMO (genmodifierad mat)

GMO är en förkortning för genetiskt modifierade organismer¹ och är mycket omstridd bioteknik. Den första genmodifierade växten som godkändes som livsmedel var tomatsorten Flavr Savr som modifierades på genetisk väg till att få en fördröjd mognad. Den utvecklades av företaget Calgene och fanns första gången i handeln 1994.

Idag är en stor del av de grödor som odlas för livsmedel genetiskt modifierade. Till exempel handlade det om 74 % av andelen odlade sojabönor i världen 2019.² Modifierad soja, finns bland annat i choklad i form av emulgeringsmedel.

Medan matprodukter där GMO-ingredienser är vanlig i USA är de i stort sett icke förekommande inom EU på grund av lagstiftningen. Men det betyder inte att GMO är ovidkommande för oss svenska konsument matkonsumenter då mycket av maten importeras från länder utanför EU. Förslag har funnits att länder inom EU ska kunna stoppa import av genmodifierad mat, men detta har mötts med motstånd på grund av rådande handelsavtal.

Inom EU odlas en genetiskt modifierad majs (beteckningen är MON810) på grund av resistens mot insekter, vilket i skrivande stund är den enda grödan som godkänts för odling av detta slag.³

Vad för slags mat är genmodifierad?

Primärt är det mat som innehåller soja, majs och raps då dessa grödor är de som ofta genmodifieras och finns i mängder av livsmedel. Grönsaker och frukter som varit hårt utsätta för virusangrepp kan ofta vara genetiskt modifierade. Några exempel är alfalfa, zucchini, sommarsquash och papaya.

Som tur är för oss svenskar är regleringen betydligt bättre i EU än den till exempel är i USA där majs odlas i enorm skala (mestadels för att bli mat till kreatur). Men det betyder som sagt inte att vi undslipper GMO och detta önskas då mycket av livsmedlen och ingredienserna är importerade från länder utanför EU.

Har genmodifierad mat någon märkning?

Det finns ingen bestämd märkning som alltid förekommer däremot måste tillverkaren på något sätt tala om att produkten innehåller genmodifierad mat genom att skriva något där orden ”genetisk modifierad” eller dylikt står i samband med en ingrediens exempelvis.

Dock godkänner Livsmedelsverket i Sverige att mat som är genmodifierad inte behöver märkas om livsmedlets råvara innehåller upp till maximalt 0,9 % genmodifierad gröda.

Inte heller behöver kött, mjölk eller ägg från djur som har fötts upp på genetiskt modifierat foder märkas. Som tur är används i regel inte sådant foder i Sverige, vilket kan vara en ytterligare anledning att köpa svenskt kött.

Matallergier från genmodifierad mat?

Genmodifierad mat tros av vissa vara en huvudfaktor för en stor ökning av matallergier.

Vad kan du göra om du har drabbats av allergi eller vill undvika drabbas på grund av genmodifierad mat? Det är viktigt att äta naturlig mat, vilket innebär grönsaker, bär och frukt, fisk och kött utan tillsatser och som kommer från djur som inte matas med foder som innehåller genmodifierade grödor (såsom majs). Att minska eller ta bort spannmål ur kosten kan också krävas då spannmål ofta är genmodifierad.

Varför finns genmodifierad mat?

Pengar.

Det längre svaret är att genmodifierade grödor är lönsamma då de blir mindre känsliga för angrepp eller att insekter hålls borta. Genmodifierade grödor är framtagna för att klara insektsangrepp eller för att klara starka besprutningsmedel.

Ett mindre kategoriskt svar är att genmodifiering kan vara av godo. Ibland kan maten faktiskt bli hälsosammare genom att till exempel en gröda ändras så att den till exempel innehåller mer vitaminer. Detta är förstås bara av godo så länge det inte medför några negativa bieffekter.

Varför är genmodifierad mat inte förbjuden?

Pengar.

Det längre svaret är att på grund av stora ekonomiska intressen finns företag och organisationer som verkar för att genmodifierad mat ska fortbestå. Det sker bland annat genom att påverka politiker på olika sätt bland annat genom inflytande.

Man kan också hävda att genmodifierad mat är nödvändig för att upprätthålla tillräcklig matförsörjning i en värld med växande population där det mesta av den odlingsbara marken redan tagits i besittning. Men detta kan bemötas med frågan om vi verkligen till varje pris ska ta till fler och fler konstgjorda lösningar för att krama ur jorden alla resurser i stället för att överväga en större kursändring med omställning som ledstjärna.