Matallergi

Fakta om matallergi med symptom och utlösande faktorer. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 6 feb 2025

Fler än 100 000 svenskar lider uppskattningsvis av matallergier i någon grad. Här redogörs för sätt att ta sig an sina allergier, vilka symtomen är, några av källorna i maten till allergi samt andra aspekter som hur allergiska besvär uppstår.

Att slippa besvären kräver att maten som orsakar allergin minskas eller utesluts ur kosten beroende på reaktionernas storlek. Det kan dock vara svårt att på egen hand finna källan då det inte sällan rör sig om allergener hos många födoämnen. Att försöka kartlägga maten som ger upphov till de allergiska reaktionerna kan därför ta tid och dessutom finns risken att man i ivern att slippa besvären utesluter även livsmedel som inte ger reaktioner. Att utesluta livsmedel som man misstänker har samband med allergin medför att man måste äta mer av något annat, vilket kan innebära att reaktioner består eller ökar. Den bästa metoden är att utföra ett blodprov som kan säkerhetsställa allergier.

Symptom

Matallergi kan visa sig omedelbart eller med fördröjning. De omedelbara reaktionerna är oftast de mest allvarliga. Typiska reaktioner kan visa sig i form av något eller några av följande:

• svullnad,
• hudutslag,
• klåda,
• snuva,
• rinnande ögon,
• stickningar i mun och hals,
• domningar,
• illamående,
• magont.

I svårare fall kan andningssvårigheter uppstå, vilket kan leda till medvetslöshet och i värsta fall döden. Livshotande tillstånd är förstås högst sällsynt och för de flesta handlar matallergierna främst om försämrad livskvalitet.

Ibland skiljer man på allergi och intolerans där intolerans är en något mildare form, men kan ge besvärliga symptom som illamående, magsmärtor och diarré.

Vad beror allergi på och vad utlöser den?

Allergi räknas som en modern sjukdom och så sent som för ett hundra år sedan var fall av matallergi mycket sällsynta. Det finns inga säkra belägg på varför allergier idag är vanliga bland barn och vuxna när de för ett par hundra år sedan inte existerade. En teori att vi lever i mer sterila miljöer, vilket medför att vi har mindre bakterier som kan skydda oss mot att utveckla känslighet mot mat. Förr levde vi trångbott i fuktiga och relativt smutsiga miljöer, vilket fungerade skyddande mot denna form av sjukdomar. En annan teori är den ökade graden av miljögifter vi exponeras för. Det blir således fler främmande ämnen i kroppen som den uppfattar som främmande, vilket igångsätter en immunrespons som i sin tur kan trigga överkänslighet för ett ökat antal antigener. En tredje teori anger tillsatser inklusive GMO som tänkbara skäl.

Forskaren och författaren Stig Bengmark skriver på sin blogg att allergier ofta hör ihop med dålig tarmflora. Han betonar särskilt att vi får i oss för lite mat som innehåller mycket av vad han kallar ”tuffa” fibrer varav han räknar upp ”äpple, aprikoser, björnbär, torkad frukt i allmänhet, fikon, mango, nektariner, papaya, persikor, päron, plommon, vattenmelon, blomkål, kronärtskocka, svamp och ärtor”.

Allergi kan uppstå från stora mängder av specifika livsmedel. Kan därför vara bra att variera mat och undvika för mycket av sådant som ofta kan ge allergi, exempelvis ägg och mejeriprodukter. Reaktionerna sker ofta i samband med de många olika sorters proteiner som finns i livsmedel.

Klassificeringen av protein utgörs av en mängd nivåer. Ur ett allergiperspektiv är det viktigt att känna till att samma proteingrupper återfinns i en mängd olika födoämnen, fast med varierande grad av komponenter. Det är med andra ord mer troligt, men inte säkert att födoämnen med samma slags proteiner orsakar reaktioner hos personer med allergi.

Att känna till är att annat än själva maten kan inducera överkänslighet samt att många livsmedel inklusive flera allergena sprids genom luften. Blotta tanken av mat man är allergisk mot tycks kunna utlösa allergiska reaktioner.¹

Den som är allergisk mot födoämne bygger ofta upp en känslighet över tid och det kan alltså ske i vuxen ålder. Reaktionerna visar sig inte omgående utan först efter en period av regelbundna intag. En metod är att hålla upp helt med livsmedel som misstänkts framkalla allergier och sedan pröva att införa detta i kosten på nytt, fast eventuellt mer sällan och i mindre doser. Det finns dock en potentiell nackdel i denna metod då kroppen just på grund av uppehållet kan reagera starkare.

Allergiska reaktioner från livsmedel kan ibland försvinna vid upphettning av samma livsmedel.

Allergi kan bryta ut redan i livmodern. Modern kan reducera riskerna för att barnet utvecklar allergi genom att äta en balanserad och varierad kost. Även metoden för förlossning kan spela in. Vid vaginal förlossning koloniseras barnets tarm med bakterier från mamman, vilket har en positiv verkan på barnets immunförsvar. Om förlossningen utförs med kejsarsnitt överförs inte bakterier från modern på detta sätt, viket kan ha långverkande effekter såsom utveckling av allergier och astma.

Kejsarsnitt har gjorts gällande under lång tid som ofördelaktigt för tarmfloran hos barnet, men synen har omprövats på senare tid efter analys av nyfödda barns avföringsprov. Däremot kan antibiotika oftare förekomma i samband med kejsarsnitt och medföra negativa effekter på barnets tarmflora. Kejsarsnitt kan alltså vara negativt, men troligtvis främst av sekundära skäl.

Den vanligaste maten att vara allergisk och intolerant mot

Astma och allergiförbundet har en sammanställning över de 14 vanligaste ingredienserna som orsaker flest reaktioner av överkänslighet. Dessa är följande:

1. Mjölkprotein – vanligaste matallergin som drabbar småbarn
2. Laktos – drabbar 65–70 % av världens befolkning (dock mycket olikt fördelat)
3. Jordnötter
4. Nötter och mandlar – drabbar 2–3 % av världens befolkning (dock mycket olikt fördelat)
5. Ägg – drabbar knappt 2 % av barn under 5 år och majoriteten blir av med allergin i vuxen ålder.
6. Spannmål (vete, korn, havre och råg) – mindre än 1 % av Europas befolkning
7. Celiaki / gluten – drabbar cirka 2 av 100 i Sverige
8. Senap – mindre än 1 % drabbas i Sverige
9. Selleri
10. Fisk – 1–3 % drabbas i Sverige
11. Skaldjur
12. Soja
13. Lupin
14. Sesamfrö och andra fröer

Även sulfiter och tillsatser omnämns på listan över allergiframkallande ingredienser i maten.

Utöver dessa finns fler möjliga källor till allergi i maten, varav några är följande:

• Ananas
• Citrusfrukter
• Kokos
• Kött

I många fall kan det i stället för så kallade äkta allergier röra sig om korsallergier.

Hur vet man om man är allergisk?

Många är allergiska utan att veta om det då symptomen i många fall är subtila. En del intoleranser märks heller inte alltid i samband med matintag utan effekterna kan bestå flera dagar i mindre grad.

Det går att ta blodprov som analyseras och visar värden för olika former av mat. Dessa blodprov kan visa vilka livsmedel personen är allergisk och inte allergisk mot. Utöver detta finns en mellanzon där det inte kan kliniskt säkerhetsställas om allergi förekommer, men då det finns skäl att misstänka allergi om värdena är relativt höga.

Åtgärder

Den primära och mest uppenbara åtgärden är att kartlägga och utesluta födoämnen som framkallar allergi.

Det finns läkemedel som i vissa fall kan mildra åkommorna, men läkemedel som får symtomen att helt försvinna eller rentav botar allergin finns inte. Vid en kraftigare reaktion kan antihistamin tas för att dämpa reaktionen; finns att köpa receptfritt.

I nuläget finns det diverse läkemedel som gett lovande resultat, men när detta skrivs finns endast ett läkemedel mot matallergi som är godkänt inom EU och då handlar det om jordnötsallergi.²

Generellt används dessa i svårare fal då de ofta innefattar en rad biverkningar, dels ofta är kostsamma. Utan att nämna särskilda läkemedel ingår i ett axplock av sådana som används mot vissa allergier såsom tabletter (ofta jordnötsallergi då det sammanfaller med den mst omfattande forskningen), IgE-blockering och luftrörsvidgande läkemedel (där astma ingår i symtombilden).

Ett annat alternativ att försöka med är en form av hyposensibilisering (kallas också oral immunterapi, OIT, när det gäller födoämnen), vilket går ut på att öka kroppens tålighet av ett ämne genom gradvis ökande exponering. Genomförandet är att börja med en mycket liten mängd av ett livsmedel som tidigare gett allergisk reaktion och sedan öka intaget lite mer för varje dag (om inga reaktioner uppstår). Metoden fungerar långt ifrån alltid³ och bör så klart inte provas på egen hand när det finns risk för allvarliga allergiska reaktioner. Rådgör eventuellt med läkare eller dietist före hyposensibilisering görs med en födoämnesallergi.

Merparten av de allergener som finns i mat är värmestabila, vilket innebär att de tål upphettning. I några fall kan de dock vara värmeinstabila och då kan reaktionerna utebli eller reduceras om födoämnet värms upp (gäller bl.a. äpple vid korsallergi).

Likaså gäller att allergener tål kyla. Att lägga in födoämnen som ger allergisk reaktion i frysen och sedan tina upp dem kommer dessvärre inte vara till någon hjälp.

Mjölksyrabakterier och allergi

Mjölksyrabakterier (laktobaciller) har framhållts som något som kan motverka allergi. Det finns vetenskapliga data som tyder på att detta är fallet. Laktobacillerna producerar molekyler som påverkar celler som i sin tur skickar signaler till immunsystemet och lugnar detta, vilket skulle kunna motverka allergiska reaktioner. I en intervju säger Eva Sverremark-Ekström, forskare på Stockholms universitet, "I upprepade studier har vi då sett att förekomsten av vissa typer av bakterier i tarmen är kopplad till en minskad risk för allergiutveckling".⁴