Matallergi

Fakta om matallergi med symptom och utlösande faktorer. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 26 juli 2024

Födoämen allergener namnFler än 100 000 svenskar lider uppskattningsvis av matallergier i någon grad. Här redogörs för sätt att ta sig an sina allergier, vilka symtomen är, några av källorna i maten till allergi samt andra aspekter som hur allergiska besvär uppstår.

Att slippa besvären kräver att maten som orsakar allergin minskas eller utesluts ur kosten beroende på reaktionernas storlek. Det kan dock vara svårt att på egen hand finna källan då det inte sällan rör sig om allergener hos många födoämnen. Att försöka kartlägga maten som ger upphov till de allergiska reaktionerna kan därför ta tid och dessutom finns risken att man i ivern att slippa besvären utesluter även livsmedel som inte ger reaktioner. Att utesluta livsmedel som man misstänker har samband med allergin medför att man måste äta mer av något annat, vilket kan innebära att reaktioner består eller ökar. Den bästa metoden är att utföra ett blodprov som kan säkerhetsställa allergier.

Symptom

Matallergi kan visa sig omedelbart eller med fördröjning. De omedelbara reaktionerna är oftast de mest allvarliga. Typiska reaktioner kan visa sig i form av något eller några av följande:

I svårare fall kan andningssvårigheter uppstå, vilket kan leda till medvetslöshet och i värsta fall döden. Livshotande tillstånd är förstås högst sällsynt och för de flesta handlar matallergierna främst om försämrad livskvalitet.

Ibland skiljer man på allergi och intolerans där intolerans är en något mildare form, men kan ge besvärliga symptom som illamående, magsmärtor och diarré.

Vad beror allergi på och vad utlöser den?

Allergi räknas som en modern sjukdom och så sent som för ett hundra år sedan var fall av matallergi mycket sällsynta. Det finns inga säkra belägg på varför allergier idag är vanliga när de för ett par hundra år sedan inte existerade. En teori att vi lever i mer sterila miljöer, vilket medför att vi har mindre bakterier som kan skydda oss mot att utveckla känslighet mot mat. Förr levde vi trångbott i fuktiga och relativt smutsiga miljöer, vilket fungerade skyddande mot denna form av sjukdomar. En annan teori är den ökade graden av miljögifter vi exponeras för. Det blir således fler främmande ämnen i kroppen som den uppfattar som främmande, vilket sätter igång immunresponser, vilket i sin tur kan trigga överkänslighet inför ett ökat antal antigener. En tredje teori anger tillsatser inklusive GMO som tänkbara skäl.

Forskaren och författaren Stig Bengmark skriver på sin blogg att allergier ofta hör ihop med dålig tarmflora. Han betonar särskilt att vi får i oss för lite mat som innehåller mycket av vad han kallar ”tuffa” fibrer varav han räknar upp ”äpple, aprikoser, björnbär, torkad frukt i allmänhet, fikon, mango, nektariner, papaya, persikor, päron, plommon, vattenmelon, blomkål, kronärtskocka, svamp och ärtor”.

Relevant läsning: Annorlunda tarmflora misstänks ge allergier (Vardfokus.se)

Allergi kan uppstå från stora mängder av specifika livsmedel. Kan därför vara bra att variera mat och undvika för mycket av sådant som ofta kan ge allergi, exempelvis ägg och mejeriprodukter. Reaktionerna sker ofta i samband med de många olika sorters proteiner som finns i livsmedel.

Klassificeringen av protein utgörs av en mängd nivåer. Ur ett allergiperspektiv är det viktigt att känna till att samma proteingrupper återfinns i en mängd olika födoämnen, fast med varierande grad av komponenter. Det är med andra ord mer troligt, men inte säkert att födoämnen med samma slags proteiner orsakar reaktioner hos personer med allergi.

Att känna till är att annat än själva maten kan inducera överkänslighet samt att många livsmedel inklusive flera allergena sprids genom luften. Blotta tanken av mat man är allergisk mot tycks kunna utlösa allergiska reaktioner.1

Den som är allergisk mot födoämne bygger ofta upp en känslighet över tid. Reaktionerna visar sig alltså inte omgående utan först efter regelbundna intag en period. Därför kan det vara en bra metod att hålla upp helt med livsmedel som misstänkts framkalla allergier och sedan pröva att införa detta i kosten på nytt, fast eventuellt mer sällan och i mindre doser.

Allergiska reaktioner från livsmedel kan ibland försvinna vid upphettning av samma livsmedel.

Allergi kan bryta ut redan i livmodern. Modern kan reducera riskerna för att barnet utvecklar allergi genom att äta en balanserad och varierad kost. Även metoden för förlossning kan spela in. Vid vaginal förlossning koloniseras barnets tarm med bakterier från mamman, vilket har en positiv verkan på barnets immunförsvar. Om förlossningen utförs med kejsarsnitt överförs inte bakterier från modern på detta sätt, viket kan ha långverkande effekter såsom utveckling av allergier och astma.

Kejsarsnitt har gjorts gällande under lång tid som ofördelaktigt för tarmfloran hos barnet, men synen har omprövats på senare tid efter analys av nyfödda barns avföringsprov. Däremot kan antibiotika oftare förekomma i samband med kejsarsnitt och medföra negativa effekter på barnets tarmflora. Kejsarsnitt kan alltså vara negativt, men troligtvis främst av sekundära skäl.

Den vanligaste maten att vara allergisk och intolerant mot

Astma och allergiförbundet har en sammanställning över de 14 vanligaste ingredienserna som orsaker flest reaktioner av överkänslighet. Dessa är följande:

  1. Mjölkprotein – vanligaste matallergin som drabbar småbarn
  2. Laktos – drabbar 65–70 % av världens befolkning (dock mycket olikt fördelat)
  3. Jordnötter
  4. Nötter och mandlar – drabbar 2–3 % av världens befolkning (dock mycket olikt fördelat)
  5. Ägg – drabbar knappt 2 % av barn under 5 år och majoriteten blir av med allergin i vuxen ålder.
  6. Spannmål (vete, korn, havre och råg) – mindre än 1 % av Europas befolkning
  7. Celiaki / gluten – drabbar cirka 2 av 100 i Sverige
  8. Senap – mindre än 1 % drabbas i Sverige
  9. Selleri
  10. Fisk – 1–3 % drabbas i Sverige
  11. Skaldjur
  12. Soja
  13. Lupin
  14. Sesamfrö och andra fröer

Även sulfiter och tillsatser omnämns på listan över allergiframkallande ingredienser i maten.

Fortsatt läsning: Allergi mot ägg Äggallergi och invoverade proteiner.
Fortsatt läsning: Bör vi undvika gluten? utredning om det omdiskuterade ämnet
Fortsatt läsning: Veteallergi Veteallergi och skillnader med glutenintolerans.

Utöver dessa finns fler möjliga källor till allergi i maten, varav några är följande:

I många fall kan det i stället för så kallade äkta allergier röra sig om korsallergier.

Hur vet man om man är allergisk?

Många är allergiska utan att veta om det då symptomen i många fall är subtila. En del intoleranser märks heller inte alltid i samband med matintag utan effekterna kan bestå flera dagar i mindre grad.

Det går att ta blodprov som analyseras och visar värden för olika former av mat. Dessa blodprov kan visa vilka livsmedel personen är allergisk och inte allergisk mot. Utöver detta finns en mellanzon där det inte kan kliniskt säkerhetsställas om allergi förekommer, men då det finns skäl att misstänka allergi om värdena är relativt höga.

Åtgärder

Den primära och mest uppenbara åtgärden är att kartlägga och utesluta födoämnen som framkallar allergi.

Det finns läkemedel som i vissa fall kan mildra åkommorna, men läkemedel som får symtomen att helt försvinna eller rentav botar allergin finns inte. Vid en kraftigare reaktion kan antihistamin tas för att dämpa reaktionen; finns att köpa receptfritt.

I nuläget finns det diverse läkemedel som gett lovande resultat, men när detta skrivs finns endast ett läkemedel mot matallergi som är godkänt inom EU och då handlar det om jordnötsallergi.2

Generellt används dessa i svårare fal då de ofta innefattar en rad biverkningar, dels ofta är kostsamma. Utan att nämna särskilda läkemedel ingår i ett axplock av sådana som används mot vissa allergier såsom tabletter (ofta jordnötsallergi då det sammanfaller med den mst omfattande forskningen), IgE-blockering och luftrörsvidgande läkemedel (där astma ingår i symtombilden).

Ett annat alternativ att försöka med är en form av hyposensibilisering (kallas också oral immunterapi, OIT, när det gäller födoämnen), vilket går ut på att öka kroppens tålighet av ett ämne genom gradvis ökande exponering. Genomförandet är att börja med en mycket liten mängd av ett livsmedel som tidigare gett allergisk reaktion och sedan öka intaget lite mer för varje dag (om inga reaktioner uppstår). Metoden fungerar långt ifrån alltid3 och bör så klart inte provas på egen hand när det finns risk för allvarliga allergiska reaktioner. Rådgör eventuellt med läkare eller dietist före hyposensibilisering görs med en födoämnesallergi.

Fortsatt läsning: Bakslag för immunterapi mot jordnötsallergi (Lakemedelsvarlden.se)

Generellt används dessa i svårare fal då de ofta innefattar en rad biverkningar, dels ofta är kostsamma. Utan att nämna särskilda läkemedel ingår i ett axplock av sådana som används mot vissa allergier såsom tabletter (ofta jordnötsallergi då det sammanfaller med den mst omfattande forskningen), IgE-blockering och luftrörsvidgande läkemedel (där astma ingår i symtombilden).

Merparten av de allergener som finns i mat är värmestabila, vilket innebär att de tål upphettning. I några fall kan de dock vara värmeinstabila och då kan reaktionerna utebli eller reduceras om födoämnet värms upp (gäller bl.a. äpple vid korsallergi).

Likaså gäller att allergener tål kyla. Att lägga in födoämnen som ger allergisk reaktion i frysen och sedan tina upp dem kommer dessvärre inte vara till någon hjälp.

Allergier och eksem

I normalfallet inträder eksem före allergier mot mat och därför är det relativt ovanligt att födoämnesallergi orsakar eksem. Födoämnen kan dock i vissa fall förvärra eksem (mat som ofta nämns i dessa fall är mejeriprodukter, ägg och veteprotein).

Det omvända förhållandet är vanligare, det vill säga att eksem kan orsaka matallergier. Detta kan ske genom att mat som kommer i beröring med huden där det finns eksemutslag kan ta sig genom hudbarriären, vilket orsakar en immunreaktion hos kroppen som i förlängningen kan leda till matallergi.

Korsallergi kan orsaka eksem i form av den typ som kallas kontaktnässelutslag och sker vid hudkontakt. Särskilt sker detta vid korsreaktioner utlöst av födoämnen med den allergena komponenten Pru p 3, vilket är ett överföringsprotein (LTP).

Pseudoallergi

Pseudoallergi uppvisar identiska symptom med riktig allergi, men utan att immunförsvaret är inblandat. Pseudoallergi kan utlösas av mediciner liksom av färgämnen och konserveringsmedel i livsmedel. Även mat med höga halter av histamin kan utlösa pseudoallergi. Det senare gäller främst hos personeer med minskad aktivitet hos enzymet diaminooxidas – ett tillstånd ofta föranlett av en tarmflora i obalans eller av läkemedel.

Produkter som det heter kan innehålla spår av

När det står "kan innehålla spår av" på en produkt betyder det oftast att andra produkter innehållande ämnet tillverkas i närheten och leverantören inte kan utesluta kontamination. Det rör sig alltså om mycket små eller inga mängder alls.

Det behöver alltså inte betyda att produkten innehåller ämnet, men det finns en risk att den gör det. Till exempel heter står det i varudeklarationen att Ica Linskakor kan innehålla spår av mjölk, sesamfrö och soja. Det går i detta fall, liksom i andra där det anges ”kan innehålla spår av”, inte att säga att alla linskakor innehåller en viss mängd av ämnet då det inte är en tillsatt ingrediens, men det kan finnas partiklar ifrån ämnet i produkten.

Det finns inte några gränsvärden för märkningen ”kan innehålla spår av”. Det betyder att samma produkt kan innehålla olika mycket vid olika tillfällen. Ibland finns det eventuella allergenet inte alls, ibland kan det finnas lite och ibland relativt mycket. Tillverkaren kan därför inte uppge en mängd som produkten innehåller i detta fall eftersom det kan varierar mellan olika varor av samma produkt. Om du köper två paket av en vara kan det alltså finnas spår av en eller flera allergener i det ena, men inte i det andra.

Om du som allergiker ska undvika produkter som kan innehålla spår av ett födoämne beror på din känslighet. Du kan behöva undvika livsmedel som är märkta med "kan innehålla spår av" en allergen, men det är svårt att ange några generella riktlinjer för dessa slags produkter.  Vet du med dig att du till exempel är svårt allergisk mot sesamfrön är det nog en bra idé att undvika produkter som innehåller spår av ämnet.
När det gäller ordningen som ämnen det kan finnas spår av nämns i varudeklarationen skrivs de inte ut efter vilket ämne som produkten innehåller mest av, som annars gäller för övriga ingredienser i varudeklarationer, utan bokstavsordning. Återigen finns det ingen säkerhet kring vilka mängder (om några) det handlar om.

Det händer att spår av allergener uppträder i livsmedel där det inte angetts, vilket sker av misstag. Sådant kan upptäckas vid kontroller och då återkallas varan.

Referenser

  1. I Naturläkarboken: behandlingar och botemedel (2019) skriver Raimo Heino att "Labiliteten i nervsystemet är så påtaglig att en hösnuvesjuk till exempel kan reagera med rinnsnuva vid blotta tanken på det han eller hon är allergisk mot".
  2. Lakemedelsvarlden.se, "Ny behandling på gång mot svår födoämnesallergi" hämtad 2024-06-06 från https://www.lakemedelsvarlden.se/ny-behandling-pa-gang-mot-fodoamnesallergi/
  3. Beroende på källa, forskningsstudie och det aktuella födoämnet varierar det när det gäller hur många som blir botade med allt ifrån 20–80%.

Källor