Mat och hud

Fakta om effekter från mat och dryck på förkylning och feber. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 5 jan 2025

Hudläkaren och den kända tyska forskaren Yael Adler tillstår att: "Eftersom hudens skick och utseende påverkas av vad vi äter är en sund tarm av största betydelse för huden. Innan maten kommer ut till huden i sönderdelad form måste den ju först passera tarmen. Tarm och hud är goda vänner, de kommunicerar med varandra och skyddar organismen – den ena inifrån, den andra utifrån."1 Som Adler påpekar får sådant som näringsbrist och kostens sammansättning synliga återverkningar på huden. Särskilt matallergier kan märkas i form av rodnader och sår samt kännas i form av irriterande klåda.

Tomat, betakaroten och lykopen

Det betakaroten som finns i bland annat tomat är involverat i processer för förnyelse i huden. Men än mer viktig är kanske ämnet lykopen där tomat är nummer ett bland alla livsmedel. Adler skriver: ”Att äta tomatpuré med dess högkoncentrerade lykopen slår alla dyra hudkrämer”. Tomater som råvara och tomatjuice är också goda val och genom att tillsätta olja förbättras upptaget av lykopen.2

Havre och avenantramider

Havre innehåller avenantramider som är ett antiinflammatoriskt ämne. Ämnet har också egenskaper som kan lindra klåda när det används utvärtes på kroppen. Detta har tillverkare av hudvårdsprodukter tagit fasta på och det erbjuds till exempel kolloidalt havremjöl (extremt finmalet för att huden ska kunna ta tillvara på den fulla potentialen hos havre, enligt tillverkare).

Organiska kontra aktiva ingredienser

Vi använder idag mängder av hudvårdsprodukter oavsett om det rör sig om skönhetskrämer eller mjukgörande salva för torr hud. En del menar att detta kan vara kontraproduktivt då vi överbehandlar huden med aktiva ingredienser (dvs. de ingredienser i hudvårdsprodukter som ger direkta effekter på huden till skillnad från t.ex. konserveringsmedel som finns i produkterna enbart för att förlänga dess hållbarhetstid). Att ständigt utsätta huden för sådana aktiva ingredienser kan göra att den inte får vila. Ingredienser av det mer organiska slaget som nämnda havre och kokos (som i kokosolja) kan i stället ge huden vila.

Eksem

Klick salva i öppen handMedan mjukgörande krämer kan förebygga torr hud är deras effekt mycket begränsad vad det gäller att råda bot på eksem. För en mer effektiv verkan används kortisonsalvor (normalt i kombination dock med mjukgörande salvor då kortison har en uttorkande verkan).

Kortison är inte dock inget botemedel utan symtomdämpande. Nog så viktigt för den drabbade, men ibland kan de bakomliggande orsakerna glömmas bort och kanske finns dessa i kosten. Det kan handla om uppenbara indikatorer som födoämnesallergi, men också om andra komponenter i kosten där bilden är mer komplex. Bland annat kan fettsyror och mineraler spela in.

Yael Adler påpekar att en kost bestående av huvudsakligen vegetariska livsmedel oftare medför eksem än när mycket kött ingår i kosten. Vegetarisk kost har som Adler betonar många fördelar och en kost som reducerar inslag av många sjukdomar, men står alltså samtidigt för högre representation av bland annat hudeksem, torr hud, såriga mungipor och sköra naglar.3

Utöver mjukgörande och kortisonsalvor med kemiska aktiva ämnen finns det också hudvårdsprodukter avsedda mot eksem där oljor inklusive hampaolja och så kallad CBD-olja. Det saknas dock några belägg från studier att dessa skulle ge nämnvärd lindring.

Atopiskt eksem

Atopiskt eksem kan ha samband med vad den drabbade äter och personer med eksem uppvisar ofta överkänslighet mot olika livsmedel. Gammalinolensyra, en form av omega-6, tros kunna vara viktig bland de som lider av atopiskt eksem då enzymet som framställer fettsyran är defekt (omega-6 behöver dock inte vara av godo då det visat sig att visa omega-6-fettsyror förvärrat infektioner i huden). Problemet kan förstoras än mer av eventuellt brist på vitamin B6, biotin, kalcium, magnesium och zink (en av flera saker att tänka på är att mineralen zink förvisso finns i spannmål, frön och nötter i stora mängder, men samtidigt förbättras upptaget av animaliska livsmedel).4

Neurodermit

Eftersom inga specifika orsaker är bakomliggande till neurodermit kan i stort sett allt som hjälper huden motverka hudsjukdomen. Fettsyror och inte minst omega-3 kan leda till förbättringar för huden och motverka neurodermit. Även gammalinolensyra som också spelar en roll för att sår på huden inte ska breda ut sig. Gammalinolensyra finns förutom i mat med omega-6 också i salvor, men under dessa omständigheter har dess verkan har inte varit betydande.5

Eksem och läkemedel

Salvor används primärt i samband med hudeksem. Mjukgörande kräm främst som förebyggande och kortisonsalva för att släcka utbrott av eksem och som underhållsbehandling. Kortison bör inte användas mer än nödvändigt då biverkningar förekommer. De mildare sorterna har färre eventuella biverkningar medan starkare sorter har fler potentiella biverkningar. Långvarigt bruk av kortison kan medföra urkalkning av skelettet med benskörhet som följd, vilket är ett skäl till varför kalk och D-vitamin ibland skrivs ut i samband med kortison för att förebygga kortisonets biverkningar.

Fördjupning – ämnen

Här följer fakta om visssa ämnen och dylikt relevant för huden:

Fenoxietanol – konserveringsmedel som kan leda till allergi och kontakteksem.
Glycerin
– binder fukt i huden.
Glykoler
– slutar på i, till exempel -glykol och -dial. Glykoler kan vara allergiframkallande.
Gurkörtolja
– innehåller bland annat essentiella fettsyror som kan vara nyttiga för huden och kan köpas som kräm.
Nyacinamid – aktiv ingrediens som enligt kliniska studier bland annat förbättrar hudens barriärskydd (krävs 2 % för uppnå effekt).
Retinol – kan bara bra för huden. Bör inte köpas i burk och undvikas vintertid.
Vitamin  E – bra mot torr hud och eksem. Ger även skydd vid solexponering.

Medan Matfakta.nu är en sida som primärt informerar om mat saknas medicinsk expertkunskap. Du som användare bör notera detta när du tar del av informationen i denna artikel.

Referenser

  1. Huden. Allt om vårt största organ (2017) av Yael Adler (övers. Jim Jakobsson)
  2. Ibid. s 242
  3. Ibid. s 250
  4. Ibid. s 261
  5. Ibid.

Källor