Vitamin D
Vitaminen D i mat.D-vitaminer får vi i störst mängd från solen (vilket är anledningen till att D-vitamin ibland kallas för ett hormon), men vi kan också få D-vitaminer i större doser från främst fet fisk (t.ex. lax, makrill och sill). Skaldjur innehåller i vissa fall en viss mängd D-vitaminer. Fisk brukar utvinna en större halt av vitaminen upphettad i olja än vatten. Bland växtbaserade källor står kantarellen ut med väldiga halter.
Även i ägg (det är enbart i äggulan som vitaminerna finns) och mejeriprodukter finns D-vitamin i mindre mängder (ibland högre halter genom berikning). I mjölk, filmjölk och vissa sorter av magrare yoghurt är halten D-vitamin cirka 1 mikrogram (µg) per 100 gram medan rekommenderat dagligt intag för vitaminen är 10 µg (20 µg för personer över 75 år). Detta innebär att man skulle behöva dricka 10 liter om mjölk var den enda källan till D-vitamin för att uppnå rekommenderat dagligt intag. Det kan jämföras med att en timmes exponering av sol kan ge ett par hundra mikrogram.
Vitamin D finns i två former: Vitamin D2 som finns i vissa växter och svampar, Vitamin D3 som finns i animaliska livsmedel. Anledningen att dessa betecknas D2 och D3 i stället för D1 och D2 beror på att D1 tidigare användes om en tredje form, men som inte längre är i bruk sedan den visat sig omges av felaktiga omständigheter.
| Livsmedel | µg | RDI (%) |
|---|---|---|
| Ål | 48 | 960 |
| Kantareller | 15 | 307 |
| Sardiner | 15 | 300 |
| Makrill | 15 | 299 |
| Lax | 14 | 289 |
| Sardeller | 12 | 247 |
| Sill | 11 | 225 |
| Böckling | 10 | 192 |
| Hälleflundra | 8.3 | 166 |
| Tonfisk | 4.2 | 84 |
| Rödspätta | 2.4 | 48 |
| Torsk | 2.3 | 45 |
| Kyckling | 1.9 | 38 |
| Ägg (stekt) | 1.8 | 36 |
| Ägg (kokt) | 1.4 | 29 |
| Kaviar | 1.4 | 28 |
| Arraksboll | 1.2 | 24 |
| Ostron | 1 | 20 |
| Pepparkakor | 1 | 20 |
| Bacon | 0.7 | 14 |
| Skinka | 0.6 | 13 |
| Paella | 0.5 | 11 |
| Chorizo | 0.5 | 10 |
| Smör | 0.5 | 10 |
| Räkor | 0.4 | 8 |
| Ansjovis | 0.2 | 4 |
| Sej | 0.2 | 3 |
µg (mikrogram) har avrundats till en decimal och tal över tio till heltal.
RDI (rekommenderat dagligt intag) har avrundats till heltal.
RDI skiljer sig för män, kvinnor och barn (se mer nedan).
Uppgifterna är senast kontrollerade juli 2024.
Omräkning av mikrogram (µg) till rekommenderat dagligt intag (RDI) för Vitamin D sker här enligt formeln 1/20.
Vad gäller makrill avses stekt.
Vad gäller lax avses stekt.
Vad gäller torsk avses stekt (innehållet är i stort sett samma vid kokning).
Vad gäller sill avses inlagd sill.
Vad gäller böckling avses varmrökt.
Vad gäller hälleflundra avses panerad och stekt.
Vad gäller kyckling avses grillad.
Uppgifterna i listan är tänkta att vara generella och därför kan avvikelser förekomma i fall då livsmedlet finns i olika form eller har skilda tillagningssätt. När det gäller fisk kan skillnader uppstå beroende på fångstområde.
I vissa fall har fiskar som sällan finns i vanliga matbutiker utelämnats även om ål medtagit för sitt uppseendeväckande innehåll (ål, liksom gös och abbore, vilka samtliga har stora kvantiteter av D3-vitaminer, kan trots allt köpas från fiskebutiker). Detta gäller egentligen även böckling, fast denna har medtagits då böcklingpastej är vanligt i butikerna (böcklingpastej har för övrigt ett D-vitamininnehåll på cirka 1,5 µg per 100 g).