Frukt

Fakta om frukter. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 7 jan 2025

Kunskap om frukter och deras näringsvärde.

Fakta och näringsvärden

Matfakta.se har en faktabas med information om bland annat näringsinnehåll för frukt.

Frukt eller inte?

I vissa fall kan det vara svårt att veta vad som räknas som frukt. Till exempel fikon som egentligen inte är en frukt och vars sockerhalt är 12 % (betydligt högre i torkade fikon).

Exotisk frukt

Exempel på exotiska frukter:

En del av dessa finns i många mataffärer medan andra är svårare att hitta.

Russinkaka

Drakfrukt eller Pitahaya - frukt av det exotiska slaget.

Hur mycket frukt bör vi äta?

Livsmedelsverkets rekommendation för vuxna och barn över tio är "att äta cirka 500 gram frukt och grönt varje dag, ungefär hälften frukt och hälften grönsaker."1 Alltså omkring 250 gram (vilket t.ex. ungefär motsvarar av två bananer) frukt per dag.

När Livsmedelsverkets generella kostråd för vuxna uppdaterades 2024 fanns inte längre några rekommendationer som gällde några maximala gränser för intag av frukt. I stället heter det "Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer".2

Varför hela frukter är bättre än pressade

Fruktjuice är gott och många väljer att dricka hellre att äta frukten. Nackdelen är att när frukten pressas till juice blir koncentrationen av socker högre eftersom en del av det fiberrika fruktköttet inte följer med. Det medför en ökad risk för typ 2-diabetes. Nu är det förstås inte så att mängden socker som ett trolleri ökar när frukten pressas, men saken är att vi tenderar dricka mer frukt i juiceform och därför blir det ofta i praktiken mer socker.

Förutom fiber går vi också miste om de växtnäringsämnen som också kallas polyfenoler. Om du ändå vill inta frukt i flytande form bör du se till att drycken innehåller fruktkött då detta innebär att du får i dig betydligt mer fenoler.

Att tänka på kring torkad frukt

Torkad frukt kan innehålla konserveringsmedlet svaveldioxid (E220), vilket används för att förbättra hållbarhetstiden och hindra missfärgningar. Svavelhaltiga ämnen kan bilda vätesulfid i tarmen och medverka till ulcerös kolit (inflammation i slemhinnan i tjocktarmen och i ändtarmen).3 En annan vanlig tillsats som förekommer ihop med torkad frukt är natriumdisulfit (E223). Även natriumdisulfit är en svaveldioxid.

Från ett stickprov utfört i januari 2025 påträffades någon av tillsatserna svaveldioxid (E220) eller natriumdisulfit (E223) i matprodukterna "ICA Aprikoser Torkade", "ICA Basic Torkade Aprikoser", "ICA Mangoskivor Torkade", "Coop Plommon Torkade och Urkärnade", "Earth Control Fruitmix" och "Sunshine Delights Dried Mango".

Vill man slippa tillsatser som dessa inklusive kaliumsorbat (E202) kan ekologisk torkad frukt köpas. Russin är dock i normalfallet fria från konserveringsmedel, även när de är icke-ekologiska. En anledning är att russin är mörka och huvudanledningen med ovan nämnda tillsatser att förhindra missfärgningar (själva soltorkningen medför i sig extra lång hållbarhet). Därför är det främst i torkad frukt med ljust fruktkött som svavelhaltiga konserveringsämnen förekommer. En längre utvikning i ämnet finns i 60 nyttiga insikter om mat.

Data och diagram

Jämförelser mellan frukter i avseende av bland annat kalorier (diagram 1), vattenhalt (diagram 2) och antioxidanter (diagram 3).

Kalorier

Jämförelser av antal kalorier i tio av de vanligaste frukterna.

Diagram 1. Kalorier per 100 g i frukt (kcal)
Apelsin
49
Avokado
160
Banan
101
Citron
41
Kiwi
61
Mango
69
Päron
54
Vattenmelon
34
Vindruvor
75
Äpple
56

Källa: Matkalkyl.se.

Vattenhalt

Jämförelser av mängden vatten i tio av de vanligaste frukterna.

Diagram 2. Vattenhalt per 100 g i frukt (gram)
Apelsin
87
Avokado
70
Banan
74
Citron
89
Kiwi
84
Mango
82
Päron
85
Vattenmelon
91
Vindruvor
81
Äpple
85

Källa: Matkalkyl.se.

Antioxidanter

Jämförelser av antioxidanter i några av frukterna med störst innehåll.

Diagram 3. Antioxidantinnehåll per 100 g i frukt (mmol)
Apelsin
0,9
Granatäpple
1,8
Katrinplommon
2,6
Kiwi (gula)
1,6
Kiwi (gröna)
1
Papaya
0,6
Plommon (röda)
1,4
Guava
1,2
Citron
1
Äpple
0,4

Källa: "Antioxidant Content of Foods" av Wesley K. Herman, M.D.
Siffrorna är avrundade till en decimal.

Observera att värden kan skilja sig åt beroende på bland annat sorten av en viss frukt.

Relevant läsning: Frukt och sockerhalt jämförelser av frukter och sockerhalten.

Referenser

  1. Livsmedelsverket.se, "Frukt, bär, grönt och baljväxter" hämtad 2024-12-16 från https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/frukt-gront-och-baljvaxter
  2. Livsmedelsverket.se, "Livsmedelsverkets generella kostråd för den vuxna befolkningen " hämtad 2024-12-16 från https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/om-oss/remisser---aktuella/livsmedelsverkets-generella-kostrad-for-den-vuxna-befolkningen_remiss.pdf. Notera att detta är en remiss.
  3. Konsten att inte dö (2018) av Michael Greger och Gene Stone (övers. Helene Sandström) s 317 f

Källor

  • Visionquestdallas.com, "Antioxidant content of foods" av Wesley K. Herman, M.D hämtad 2024-07-05 från https://www.visionquestdallas.com/wp-content/uploads/2018/06/Antioxidant-Content-of-Foods.pdf