Matfakta

Om matens innehåll, jämförelser, upplysning inom kost och annan information till matkonsumenter.

Populärt på Matfakta.nu

Om att äta nyttig mat

Det är egentligen överflödigt att betona vikten av nyttig mat. Studier pekar på att maten är en större potentiell variabel för ohälsa än både rökning och alkohol.¹ Mat är en av de faktorer som mest påverkar hur vi mår. Maten hamnar i tarmarna och från tarmarna utsöndras ämnen, beroende på vad vi stoppar i oss, som sedan påverkar en rad organ inklusive hjärnan, vilket innebär att vad vi äter inverkar på hur vi mår psykiskt.

Den typiska invändningen mot att tänka på vad man äter är att man inte kan unna sig god mat, med försämrad livskvalitet som följd. Detta resonemang har sina poänger och medvetenheten kring mat ska inte övergå i ortorexi. Men det finns argument som är starkare. Genom att äta nyttigt mår vi ofta bättre, vilket knappast försämrar livskvaliteten. Dessutom kan vi faktiskt unna oss goda och onyttiga saker ibland om vi vet att vårt matintag vilar på en hälsosam bas. Det bästa för hälsan och själen är troligtvis att hitta en balans mellan försakande och unnande.

Matfakta.nu har publicerat en stor guide om vad som är nyttig och onyttig mat.

Om hur mat omnämns

Matfakta.nu har ambitionen att vara informativ och sansad i utlåtandena om mat och ingredienser. Ett ord som ofta används ihop med mat är "mirakel". Är det verkligen ett mirakel om en frukt innehåller så och så många antioxidanter, mineraler och en mängd ytterligare näringsämnen därtill? Det är givetvis utmärkt och bör uppmärksammas, men inom saklighetens ramar.

Matfakta.nu har inte som syfte att tala om för dig vad du ska äta utan att ge dig nyanserade och detaljerade upplysningar inför dina kostval.

Om studier om kost

Studier om kost redovisas ständigt i medier och specialinriktade tidskrifter. På denna sida omnämns främst effekter av mat från forskning som är väl styrkt – vad som uppfyller ett sådant kriterium kan å andra sidan alltid kan diskuteras.

Evidensen är till exempel generellt lägre i fall då tester endast utförts på möss eller råttor och inte på människor eller tester som utförts endast i labbmiljö med provrör och inte i verkliga förhållanden.

Ibland redovisas metaanalyser, vilket är studier som analyserar resultaten från en mängd studier. Fördelen är uppenbart att många studier tillsammans kan ge en korrektare bild än en enda studie. Nackdelen är att många studier aldrig blir publicerade och vad gäller opublicerade studier rör det sig ofta om negativa resultat (som kan vara huvudskälet till att studien inte publiceras), vilket medför att den samlade bilden av många publicerade studier ihop ändå kan bli snedvriden.

Livsmedelssäkerhet

Livsmedelssäkerhet handlar både om att garantera tillgången på mat och att matproduktionen kontrolleras för att förhindra potentiellt farliga eller smittspridande livsmedel.

Den svenska organisationen för kontroll av livsmedelsäkerhet är Livsmedelsverket. Sedan 2002 finns också EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet) som bland annat verkar som en kunskapsbank om risker för livsmedelskedjan.

Säkerheten kring livsmedel upprätthålls bland annat genom spårning av livsmedel från produktion till butiken. Spårningen ser till att en butik har reda på var maten kommer ifrån samt vilken period den är tillverkad inklusive när leveranser skett, vilket gör att producenten kan kalla tillbaka berörda varor från försäljningsställen vid exempelvis utbrott av salmonella.

Återkallningar kan inte stoppa all spridning av en matprodukt, men kan minimera volymen av kontaminerad mat i butiker. För att ytterligare minimera konsekvenserna i dessa fall ska återförsäljaren genom extern kommunikation sprida information till de som kan ha köpt produkten.

Återkallning gör också att produkterna kan analyseras och jämföras ifråga om exempelvis bakterieförekomster med övriga varor i lager och i samband med detta kan ofta anledningen upptäckas om den inte redan är känd. Det görs även stickprov hos matproducenten, vilket innebär att eventuella felaktigheter hos maten kan upptäckas redan innan den sänds vidare till matbutikerna.

Matproducenter kan certifiera sig enligt ISO22000, vilket är en internationell standard för livsmedelssäkerhet och som rör hela produktionskedjan och bland annat innefattar att rutiner för hygien följs och att ett egenkontrollprogram upprättas.

Matindustrin

Matindustrin domineras av relativt få företag. De allra största matföretagen i världen är Coca-Cola, Ferrero, Hero Group, Mondelez International (Kraft Foods), Mars, Nestlé, Pepsico och Unilever. I Sverige ser marknandsfördelningen något annorlunda ut än globalt och företag som Lantmännen och Orkla tillhör de större aktörerna.

Som del i livsmedelssystemet är även jordbruket och industrin för bekämpningsmedel och likaså handeln med spannmål. Även om du inte hört talas om Unilever och Mondelez har du definitivt hört talas om några av varumärkena som marknadsförs av dessa giganter. Unilever äger bland annat Dove, Knorr, Lipton, GB Glace, Maizena och Slotts medan Mondelez äger varumärken som Estrella, Gevalia, Marabou, Milka, Oreo, Philadelphia, Stimorol, Toblerone och TUC.

Samtidigt som det är bekvämt för oss matkonsumenter att handla i välfyllda butiker där svensk mjölk samsas med importerad exotisk frukt från andra världsdelar har vi föga insikt i hur maten framställs eller möjligheter att i stort påverka dess innehåll. Ibland nås vi av alarmerande nyheter om ett livsmedel eller av avslöjandet av något misshagligt hos ett matföretag. För ett tag kanske vi slutar köpa livsmedlet eller väljer bort produkter från det osympatiska matföretaget, men snart har vi glömt bort det hela och är tillbaka i gamla konsumeringsmönster.

Närodlad mat

Medan en stor del av maten vi köper i vanliga matbutiker importerad från icke-lokala eller utländska leverantörer finns det odlare och butiker som erbjuder närodlat. Tillgången på närodlad mat varierar beroende på var i landet du bor. Några sätt att köpa närodlad mat erbjuds via Ekolådan (ekoladan.se) och Matmötet (matmotet.se). Utöver detta ges möjligheter vid marknader varav två av de största årliga i Sverige är Göteborg Bäckebol International Food Festival och Äppelmarknaden i Kivik.

Är det värt att besvära sig om närodlad mat när det finns överflöd i matbutiker i varje stad? En aspekt i sammanhanget är råvaror. Stora företag har generellt större incitament att sänka kvaliteten på råvaror även för små kostnadssänkningar då det på grund av storskaligheten kan medföra betydande ökad vinstmarginal. För mindre producenter gäller inte detta och då de ofta ändå inte kan konkurrera genom prissättning tenderar de i stället att satsa på kvalitet.

Obemannade butiker

Obemannade matbutiker som har öppet dygnet runt har blivit vanligare. ICA öppnade sin första obemannade butik i september 2020 i Sillerud. Några månader senare öppnade Coop sin första obemannade butik i Gävle. Idag finns över 100 obemannade butiker i Sverige. En variant är så kallade hybridbutiker som är delvis obemannade. I båda fallen handlar det om små butikslokaler med betydligt mindre sortiment än i de vanliga matbutikerna.

Konceptet bygger på att kunden legitimerar sig (Bank-ID), går in i butiken och sedan sker betalningen i en självscanningskassa med kontokort eller annan betalningsmetod som erbjuds. Upplägget kan eventuellt skifta beroende på matbutik.

Antibiotika och mat

Antibiotika kan förekomma i maten då medlet ibland används inom djuruppfödning i syftet att påskynda djurens tillväxt samt minska risken för sjukdomar i de ofta smittsamma miljöerna. För att minimera risken att du får i dig antibiotika bör du till exempel enbart köpa kött som är svenskproducerat då antibiotika inte ges till friska djur i Sverige.³

Däremot finns det till exempel antibiotika i haloumi som endast tillverkas i Cypern där mycket antibiotika används i uppfödningen av djur.

Att minska användningen av antibiotika genom lagstiftning har hittills inte visat sig verkningsfullt. Antibiotika vid djuruppfödning bidrar till den globala antibiotikaresistensen, vilket är ett allvarligt problem.

Mat och prisändringar

Det har talats mycket om stigande matpriser och här ges en jämförelse av prisutvecklingen de senaste åren.

Skräpmaten

Ett hot mot folkhälsan är skräpmaten som blivit ett allt vanligare inslag i kosten och en del av den moderna livsstilen. Att det finns en bred samsyn kring detta konstaterades bland annat i ett pressmeddelande från Livsmedelsverket den 7 februari 2024 i vilket kungjordes: "Dagens livsmedelskonsumtion är inte hållbar för hälsa, miljö och klimat. Våra matvanor ökar risken för sjukdomar som diabetes, fetma, hjärt-kärlsjukdom och olika cancerformer. På uppdrag av regeringen föreslår nu Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket nationella mål."⁴

Maten och huden

Hudläkaren och forskaren Yael Adler tillstår att: "Eftersom hudens skick och utseende påverkas av vad vi äter är en sund tarm av största betydelse för huden. Innan maten kommer ut till huden i sönderdelad form måste den ju först passera tarmen. Tarm och hud är goda vänner, de kommunicerar med varandra och skyddar organismen – den ena inifrån, den andra utifrån."⁵ Som Adler påpekar får sådant som näringsbrist och kostens sammansättning synliga återverkningar på huden. Särskilt matallergier kan märkas i form av rodnader och sår samt kännas i form av irriterande klåda.

Barn och mat

Råd från barndietisten Sara Ask: "Tvinga aldrig barnet att äta upp – då lär sig barnet att det viktiga är att tallriken ska bli tom, inte att det ska kännas skönt i kroppen. Tids nog lär sig barnet ta lagom mycket."

När vi säger till barn att äta upp vad som finns på deras talrik och kanske yttrar att de ska tänka på de som svälter i Afrika, då kunde barnen svara sina föräldrar: Om det nu finns några som svälter varför köper och lagar ni då mer mat än vi orkar äta?

Om vi vill att våra barn ska äta en viss mat handlar det om exponering. Det kan krävas att barn exponeras för mat upp till tio gånger eller mer för att de ska fatta tycke. Det kan verka mycket, men med tjat kan det eventuellt handla om oändliga försök. Att barn är kritiska till nya mat bör inte förläna dem skällsord som "kräsna" utan bör ses som de kanske har mer av en viss typ av gener som förts vidare och består av nedärvda handlingssätt från tider där det kunde vara livsfarligt att okritiskt pröva någontings ätbarhet.

Mat och dieter

Några av de mest kända och utvecklade dieterna är paleodieten med inriktning på kött, "Clean eating" som står för en diet utan vitt mjöl, raffinerat socker, raffinerat vitt salt och mejeriprodukter och "rawfood" som är en vegansk kostdiet där maten inte uppvärms till mer än maximalt 42 grader.

Medelhavskosten är förknippad med hälsa och lång livslängd, vilket också bekräftats av studier. Namnet kommer sig av att den traditionellt äts i området kring Medelhavet (även om variationer förstås förekommer). Det är värt att betona att Medelhavskost är vad som traditionellt har ätits i vissa länder i området då det idag ofta finns inslag av typisk västerländska kostvanor.

Mat att bunkra

Matkonserver är mest praktisk att bunkra på grund av hållbarhet och inneslutning. Även livsmedel, som pasta, pappersförpackning kan ibland ha flerårig hållbarhet. Tänk på att eventuellt plasta in mat som endast omges av en pappersförpackning om den ska förvaras i matkällare. Andra förslag på mat som kan bunkras under längre tid är kex, müsli, smältost i tub, pulversoppa i påse, bönor och linser, olja, sylt och marmelad, torkad frukt och choklad.

Matförsörjning

Den industriella jordbruksrevolutionen har mångfaldigat matproduktionen och bidragit till långt billigare livsmedel än förut (även att vissa idag upplever priserna som hutlösa skulle de bara veta vad de var för tidigare generationer i relation till inkomsten). Men den moderna stordriften har inte bara fördelar. Intensivt jordbruk med industriella metoder har utarmat jorden. Att sedan konstgödsel kan användas för att ändå öka produktionen är bara att tillfälligt rädda sig undan konsekvenserna och långsiktigt försämra jordens potential för odling än mer. Dessutom är det mesta av jordens kända tillgångar av fosfor, som är omistlig för modernt jordbruk, redan nyttjade och återstoden finns allt djupare i berggrunden, vilket resulterar i att mer tungmetaller följer med upp för att hamna på fälten och i slutändan i våra magar.

Genmodifierad mat

Genmodifierad mat (som ibland förkortas GMO) innehåller kemikalier, ofta framställd i samband med genmodifierad gröda. Genmodifierad mat kan ändra våra celler och DNA. När våra immunsystem märker det nya i celler och DNA kommer det attackera och på den vägen uppstår inflammationer. Inflammationen kan om dess tillstånd håller i sig (vilket är troligt i detta fall) leda till kroniska och autoimmuna sjukdomar samt framkalla allergier, eksem och metabolisk dysfunktion. Genmodifierade grödor finns idag i många livsmedel, men genom regleringar är det inte alls lika vanligt i Sverige som i exempelvis USA. metabolisk dysfunktion. Det går också att få i sig genmodifierade grödor indirekt via kött där djuren som slaktats ätit djurfoder (majs) som genmodifierats.

Labbodlad mat

Ett steg längre än växtbaserade köttersättningar är labbodlad mat. Främst har det handlat om livsmedel i form av köttsubstitut och särskilt kyckling har varit i fokus. Labbodlad mat har hittills utgått från celler från djur som sedan växer i bioreaktorer, men kanske kommer andra metoder används framöver då användandet av djurceller är en av anledningarna till att metoden är kontroversiell. En anledningen till kontroversen förutom det etiskt betänkliga är att vissa sett utvecklingen som ett hot mot jordbruket.

Det var också ett kycklingsubstitut det rörde sig om då Singapores invånare 2020 blev de första i världen som läts konsumera en matprodukt odlad i ett laboratorium. Några länder (inkl. USA) har godkänt labbodlad mat medan andra stiftat förbud (inkl. Italien). Inte heller i Sverige är det än så länge tillåtet, men det kan komma att ändras om EU släpper på sina restriktioner. 2024 blev Storbritannien det första landet i Europa som godkände labbodlad mat, fast till en början endast som djurmat.

Förutom att skapa imitationer av befintliga köttprodukter kan labbodlad mat möjliggöra ett ytterligare steg, nämligen att tillgängliggöra mat från bland annat fiskarter som är nära utrotning på grund av överfiske. Ett sådant exempel är sötvattensål som det i början av 2014 rapporterades producerats i Israel.

Nya former av mat

En stigande mänsklig population medför problem att klara matförsörjningen globalt, vilket bland annat kan leda till att nya former av mat blir aktuella i framtiden. Det talas bland annat om alger och insekter som vanligare inslag på matbordet framöver.