Matfakta

Om matens innehåll, jämförelser, upplysning inom kost och annan information till matkonsumenter.

Senast publicerat på Matfakta.nu: Mat med mycket proteiner (inklusive proteiner per 100 g) | Mat och dryck vid förkylning (inklusive rekommendationer och fördjupningar) | Guide till att köpa rätt olivolja (inklusive lista med jämförelser)

Populärt på Matfakta.nu

Om att äta nyttig mat

Det är delvis överflödigt att betona vikten av nyttig mat. Det finns studier som pekar på att maten är en större faktor för ohälsa än både rökning och alkohol.1 Mat är en av de faktorer som mest påverkar hur vi mår. Maten hamnar i tarmarna och från tarmarna utsöndras ämnen, beroende på vad vi stoppar i oss, som sedan påverkar en rad organ inklusive hur vi mår psykiskt.

Inköpslistan med livsmedel att ha i åtanke vid matinköp.

Den typiska invändningen mot att tänka på vad man äter är att man inte kan unna sig god mat, med försämrad livskvalitet som följd. Detta resonemang har sina poänger och medvetenheten kring mat ska inte övergå i ortorexi. Men det finns argument som är starkare. Genom att äta nyttigt mår vi ofta bättre, vilket knappast försämrar livskvaliteten. Dessutom kan vi faktiskt unna oss goda och onyttiga saker ibland om vi vet att vårt matintag vilar på en hälsosam bas. Det bästa för hälsan och själen är troligtvis att hitta en balans mellan försakande och unnande.

Mattestet ger poängen 0 till 100 på hur nyttig din kost är.

Matfakta.nu har publicerat en stor guide om vad som är nyttig och onyttig mat. Se även artikeln Kost och långlevnad som går i genom hur kostvanor kan påverka livslängden.

Matfakta.nu har inte som syfte att tala om för dig vad du ska äta utan att ge dig nyanserade och detaljerade upplysningar inför dina kostval.

Om hur mat omnämns

Matfakta.nu har ambitionen att vara informativ och sansad i utlåtandena om mat och ingredienser. Ett ord som numera ofta används ihop med mat är "mirakel". Är det verkligen ett mirakel om en frukt innehåller så och så många antioxidanter, mineraler och en mängd ytterligare näringsämnen därtill? Det är givetvis utmärkt och bör uppmärksammas, men utan att benämna det som mirakel.

Om studier om kost

Studier om kost redovisas ständigt i medier och specialinriktade tidskrifter. På denna sida omnämns främst effekter av mat från forskning som är väl styrkt – vad som uppfyller ett sådant kriterium kan å andra sidan alltid kan diskuteras.

Evidensen är till exempel generellt lägre i fall då test endast utförts på möss eller råttor och inte på människor eller test som utförts endast i labbmiljö med provrör och inte verkliga förhållanden.

Ibland redovisas metaanalyser, vilket är studier som analyserar resultaten en mängd studier. Fördelen är uppenbart att många studier tillsammans kan ge en korrektare bild än en enda studie. Nackdelen är att många studier aldrig blir publicerade och rör opublicerade studier rör det sig ofta om negativa resultat, vilket medför att den samlade bilden av många publicerade studier ihop ändå kan bli snedvriden.

Relevant läsning: Studier om kost – sammanställningar resultat från och summering av större studier.

Livsmedelssäkerhet

Den svenska organisationen för kontroll av livsmedelsäkerhet är Livsmedelsverket. Sedan 2002 finns också EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet) som bland annat verkar som en kunskapsbank om risker för livsmedelskedjan.

Säkerheten kring livsmedel upprätthålls bland annat genom spårning av livsmedel från produktion till butiken. Spårningen ser till att en butik har reda på var maten kommer ifrån samt vilken period den är tillverkad inklusive när leveranser skett, vilket gör att producenten kan kalla tillbaka berörda varor från försäljningsställen vid exempelvis utbrott av salmonella.

Återkallningar kan inte stoppa all eventuell spridning av en matprodukt, men kan minimera volymen av den mat som kan vara kontaminerad i butiker. För att ytterligare minimera konsekvenserna i dessa fall ska återförsäljaren genom extern kommunikation sprida information till de som kan tänkas ha köpt produkten.

Återkallning gör också att produkterna kan analyseras och jämföras ifråga om exempelvis bakterieförekomster med övriga varor i lager och i samband med detta kan ofta anledningen upptäckas om den inte redan är känd. Det görs även stickprov hos matproducenten, vilket innebär att eventuella felaktigheter hos maten kan upptäckas redan innan den sänds vidare till matbutikerna.

Matproducenter kan certifiera sig enligt ISO22000, vilket är en internationell standard för livsmedelssäkerhet och som rör hela produktionskedjan och bland annat innefattar rutiner för hygien följs och att ett egenkontrollprogram upprättas.

Matindustrin

Matindustrin domineras av relativt få företag. De allra största matföretagen i världen är Coca-Cola, Ferrero, Hero Group, Mondelez International (Kraft Foods), Mars, Nestlé, Pepsico och Unilever. I Sverige ser markandsfördelningen förstås inte exakt ut som globalt och företag som Lantmännen och Orkla är några av de större aktörerna.

Som del i livsmedelssystemet är även jordbruket och industrin för bekämpningsmedel och likaså handeln med spannmål. Även om du inte hört talas om Unilever och Mondelez har definitivt hört talas om några av varumärkena som marknadsförs av dessa giganter. Unilever äger bland annat Dove, Knorr, Lipton, GB Glace, Maizena och Slotts medan Mondelez äger varumärken som Estrella, Gevalia, Marabou, Milka, Oreo, Philadelphia, Stimorol, Toblerone och TUC.

Närodlad mat

Medan det finns särskilda odlare och butiker som erbjuder närodlat är en stor del av maten vi köper i vanliga matbutiker importerad från icke-lokala leverantörer eller utländska leverantörer. Tillgången på närodlat mat varierar beroende på var i landet du bor. Några sätt att köpa närodlad mat erbjuds via Ekolådan (ekoladan.se) och Matmötet (matmotet.se). Utöver detta ges möjligheter vid marknader varav två av de största årliga i Sverige är Göteborg Bäckebol International Food Festival och Äppelmarknaden i Kivik.

Relevant läsning: Matmarknader i Sverige (Minmarknad.nu)

Är det värt att besvära sig om närodlad mat när det finns överflöd i matbutiker i vare stad? En aspekt i sammanhanget är råvaror. Stora företag har generellt större incitament att sänka kvaliteten på råvaror även för små kostnadssänkningar då det på grund av storskaligheten kan medföra betydande ökad vinstmarginal. För mindre producenter gäller inte detta och då de ofta ändå inte kan konkurrera genom prissättning tenderar de i stället att satsa på kvalitet.

Relevant läsning: Serverar din kommun svensk mat? (Svensktkott.se)

Obemannade butiker

Obemannade matbutiker som har öppet dygnet runt har blivit vanligare. ICA öppnade sin första obemannade butik i september 2020 i Sillerud. Några månader senare öppnade Coop sin första obemannade butik Gävle. Idag finns över 100 obemannade butiker i Sverige. En variant är så kallade hybridbutiker som är delvis obemannade. I båda fallen handlar det om små butikslokaler med betydligt mindre sortiment än i de vanliga matbutikerna.

Konceptet bygger på att kunden legitimerar sig (Bank-ID) och sedan kan gå in i butiken och sedan sker betalningen i en självscanningskassa med kontokort eller annan betalningsmetod som erbjuds. Upplägget kan eventuellt skifta beroende på matbutiken, till exempel behövs det en app för att handla i Coops obemannade butiker. För att lämna butiken behöver eventuellt ny legitimering ske.

Mat och etik

Mat inkluderar moraliska aspekter. Eftersom produktion av mat påverkar miljön och klimatet innebär våra val av köp indirekta påföljder. Om vi till exempel slutar köpa produkter som inte är hållbara kommer matföretagen förlora intäkter om de inte anpassar sig till konsumenternas efterfrågan. Likaså gäller att en del mat tillverkas genom att djur far illa, dåliga villkor för arbetspersonalen, barnarbete används och ibland till och med slavarbetare. Varje köp i mataffärer är en liten markering mot eller för alla dessa aspekter.

Det går att bli en mer medveten matkonsument genom att sätta sig in i hur etisk mattillverkningen är (Matfakta.nu upplyser bl.a. om detta). Kanske bör vi förutom smak och pris även väga in dessa etiska aspekter i vår konsumentval. Djurs rättigheter, människors rättigheter, hållbarhet och klimat är stora frågor, men det kommer för det mesta i skymundan. Dels för att informationen inte alltid är lätt tillgänglig, men i hög grad för att vi aldrig gjort några efterforskningar.

Det enklaste du kan göra om du inte har tid eller lust att sätta dig in situationen är att köpa Fairtrade-märkta produkter.

Mat och klimat

Vad vi äter påverkar miljön. "Så mycket som en fjärdedel av världens klimatpåverkan kommer från livsmedelsproduktion", enligt Klimatkompensera.se.

Tyvärr är det inte främst konsumenten som kan påverka klimatet. Oftast strandar de goda möjligheterna på den politiska nivån. På nästan nivå finns företagens lönsamhet som ett ytterligare hinder. men sedan kommer konsumenten och det finns saker du som matkonsument kan göra för ett bättre klimat. Genom att köpa mat med låg klimatpåverkan kommer du dels bidra till att påverka klimatet, dels bidrar till att styra efterfrågan och på den vägen även påverka matproducenternas utbud.

Relevant läsning: Hållbar matkonsumtion klimatsmart diet och mathållning i linje med bevarande av miljön

Mat och barnarbete

En stor del av världens barnarbete finns inom matsektorn och främst jordbruket. En del att det arbete barn ägnar sig åt är sådant som bedrivs inom familjen på traditionellt vis, men det förekommer också att barn utnyttjas av arbetsgivare i fattiga länder. Att barn hjälper till i hemmet eller vid familjens gård klassas inte som barnarbete. Unicef ger följande definition av barnarbete: "Arbete som skadar barn eller riskerar att skada deras utveckling eller skolgång räknas typiskt sett som barnarbete."2

Antibiotika

Antibiotika kan förekomma i maten då medlet ibland används inom djuruppfödning i syftet att påskynda djurens tillväxt samt minska risken för sjukdomar då de ofta lever i smittsamma miljöer. För att minimera att du får i dig antibiotika denna vägen bör du till exempel enbart köpa kött som är producerat i Sverige då antibiotika inte ges till friska djur i Sverige.3

Däremot finns det till exempel antibiotika i haloumi som endast tillverkas i Cypern där mycket antibiotika används i uppfödningen av djur.

Att minska användningen av antibiotika genom lagstiftning har hittills inte visat sig verkningsfullt. Antibiotika vid djuruppfödning bidrar till den globala antibiotikaresistensen, vilket är ett allvarligt problem.

Relevant läsning: 5 maträtter som bidrar till antibiotikaresistens (Källa: Sverigeskonsumenter.se)

Mat och prisändringar

Det har talats mycket om stigande matpriser och här ges en jämförelse av prisutvecklingen de senaste åren.

Mat att bunkra

Konserver är den mat som är mest praktisk att bunkra. Även vissa livsmedel i pappersförpackning kan ibland ha flerårig hållbarhet, som pasta. Tänk på att eventuellt plasta in mat som endast omges av en pappersförpackning om den ska förvaras i matkällare. Andra förslag på mat som kan bunkras under längre tid är kex, müsli, smältost i tub, pulversoppa i påse, bönor och linser, olja, sylt och marmelad, torkad frukt och choklad.

Relevant läsning: Mat vid kris (Krisinformation från svenska myndigheter)

Genmodifierad mat

Genmodifierad mat (som ibland förkortas GMO) innehåller kemikalier, ofta framställd i samband med genmodifierad gröda. Genmodifierad mat kan ändra våra celler och DNA. När våra immunsystem märker det nya i celler och DNA kommer det attackera och på den vägen uppstår inflammationer. Inflammationen kan om dess tillstånd håller i sig (vilket är troligt i detta fall) leda till kroniska sjukdomar och autoimmuna sjukdomar samt framkalla allergier, eksem och metaboliska besvär. Mat finns idag i många livsmedel, men tack vare regleringar är det inte alls lika vanligt i Sverige som i exempelvis USA.

Nya former av mat

En stigande mänsklig population medför problem att klara matförsörjningen globalt, vilket leder till att nya former av mat kan komma att bli aktuella i framtiden. Det talas bland annat om alger och insekter som vanligare inslag på matbordet framöver.

Relevant läsning: Vad säger EU:s regelverk om insekter i mat? (Information från Europeiska kommissionen)

Fakta

Nedan följer fler avsnitt med fakta som rör kost.

Mag-tarmsystemet

Mag-tarmsystemet är inblandat i många av de fysiologiska processerna som näringsupptag, avlägsnandet av giftämnen som uppstår under matsmältningen och hunger- och mättnadssignaler. Dessa processer spelar vidare en roll för får vikt samt kan påverka om vi drabbas av allergier och sjukdomar samt hur vi mår psykiskt.

Probiotika

Bakterier i tarmen som medverkar till att bryta ned maten och frigöra näringsämnen samt bryta ned skadliga ämnen. Kan köpas som kosttillskott, men marknaden har ett skamfilat rykte då många av produkterna är undermåliga. Probiotika finns ofta i mat med fermenterade ingredienser och här följer några exempel:

Prebiotika

Bakterier lever huvudsakligen på prebiotika och livsmedel där prebiotika ingår medverkar till den hälsosamma floran av bakterier i tarmen. Prebiotika är kostämnen som tarmbakterierna tycker om då de stimulerar deras tillväxt och aktivitet. Läs mer om prebiotika.

Barn och mat

Råd från barndietisten Sara Ask: "Tvinga aldrig barnet att äta upp – då lär sig barnet att det viktiga är att tallriken ska bli tom, inte att det ska kännas skönt i kroppen. Tids nog lär sig barnet ta lagom mycket."

När vi säger till barn att äta upp vad som finns på deras talrik och kanske yttrar att de ska tänka på de som svälter i Afrika, då kunde barnen svara sina föräldrar: Om det nu finns de som svälter varför köper och lagar ni då mer mat än vi orkar äta? Det produceras nog med mat globalt för att kunna mäta hela världens befolkning, men några är ändå undernärda. Orsaken är snedfördelning av maten. Men skulle vi i västerlandet köpa mindre mat skulle det ge en signal om minskad efterfrågan och då hade matproducenterna sett till att snedfördelningen minskat. I praktiken är det förstås kanske inte så här enkelt, men de bakomliggande principerna kan ändå vara värda att reflektera över.

GI-värde

Glykemiskt index (GI) används ibland för att ge värden på hur mycket ett livsmedel påverkar blodsockret. Ett högt värde (över 70) innebär en stor påverkan medan värden under 55 räknas som lågt. Mat med högt GI-värde är bland annat ljust bröd, kakor, kex, läsk, cornflakes och jasminris. Mat med lågt GI-värde är bland annat bönor, linser samt en mängd bär, frukter och grönsaker. All frukt har dock inte lågt GI-värde, men eftersom frukt innehåller fruktos som inte går ut i blodsockret på samma sätt som sackaros blir GI-värdet ofta lågt.

Dieter

Några av de mest kända och utvecklade dieterna är paleodieten med inriktning på kött, "Clean eating" som står för en diet utan vitt mjöl, raffinerat socker, raffinerat vitt salt och mejeriprodukter och "rawfood" som är en vegansk kostdiet där maten inte uppvärms till mer än maximalt 42 grader.

Medelhavskosten är förknippad med hälsa och lång livslängd, vilket också bekräftats av studier. Namnet kommer sig av att den traditionellt äts i området kring Medelhavet (även om variationer förstås förekommer). Det är värt att betona att Medelhavskost är vad som traditionellt har ätits i vissa länder i området då det idag ofta finns inslag av typisk västerländska kostvanor.

Skräpmat

Ett hot mot folkhälsan är skräpmaten som blivit ett allt vanligare inslag i kosten och en del av den moderna livsstilen. Att det finns en bred samsyn kring detta konstaterades bland annat i ett pressmeddelande från Livsmedelsverket den 7 februari 2024 i vilket kungjordes: "Dagens livsmedelskonsumtion är inte hållbar för hälsa, miljö och klimat. Våra matvanor ökar risken för sjukdomar som diabetes, fetma, hjärt- kärlsjukdom och olika cancerformer. På uppdrag av regeringen föreslår nu Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket nationella mål."4

Relevant läsning: Skräpmat – vad som definierar skräpmat.

Kost och sjukdomar

Vår kost påverkar som ovan nämnt vår hälsa och en rad sjukdomar är direkt eller delvis länkade till vad vi äter. Matfakta.nu belyser bland annat faktorer på detta område som hör ihop med intag och salt och socker, men också hur underskott (och eventuellt överskott) av mineraler kan finnas med i riskbilden för sjukdomstillstånd. Även hälsa kopplad till olika slags livsmedel och framför allt kött redovisas.

För att undvika att kosten ökar risken för sjukdomar finns det sådant som bör undvikas och likaså sådant som bör ätas mer av. Det sistnämnda gäller inte minst frukt och grönsaker.

Relevant läsning: Ägg och cancer

Fasta

Förutom att fasta kan bidra till önskad (eller oönskad för den delen) viktminskning, kan fasta även ha andra hälsosamma positiva effekter. Fasta är ett sätt att hjälpa kroppen att emellanåt ”renas” i vars process inflammation och nedbruten tarmflora kan återställas samt förebygga fetmarelaterade sjukdomar.

De längre mellanrum mellan måltider som fastan innebär kan vara behövligt för de organ som är inblandade i matsmältningen. Det enklaste sättet att få en lång paus mellan måltider är att utöka den paus som sker naturligt i samband med vår nattsömn och därför hoppa över frukost eller kvällsmat och med detta upprätta en halvdagsfasta. Vill man inte helt hoppa över en måltid är medelvägen att senarelägga frukosten eller tidigarelägga kvällsmaten för att på så sätt öka kroppens tid utan matsmältningen. (Att undvika sena kvällsmåltider är ett allmänt råd som ofta ges.)

Det går förstås också att modifiera frukosten eller kvällsmaten till en för kroppen extra lättsmält måltid med mat som bryts ned snabbare. En sallad eller en grön smoothie tillsammans med vatten eller the är exempel.
Bortsett från det uppenbara att fasta innebär mindre matintag kvantitativt (även om det inte alltid är fallet då matintagen kan öka efter fastaperiod för att kompensera) kan fastan ha fördelar för matsmältningen genom sättet matintagen struktureras med längre perioder utan mat. Matsmältningsorganen får vila under fasta och några effekter av detta är dessa:

Ett annat råd som ges för att minska belastningen på kroppens matsmältningsfunktioner är att undvika all sorts frossande och inte äta sig fullt mätt utan omkring två tredjedelar till av vad som leder till full mättnad.

Matfakta.nu

Alternativ logotyp för Matfakta.nuMatfakta.nu startade 2022 i syftet att sprida en mer faktagranskad kunskapsbild över kost och matindustrin. Sprid gärna vidare länkar med mera om du uppskattar innehållet.
Läs mer om webbsidan.

Tänk på att den mat du köper påverkar matutbudet. Välj mat som inte riskerar din hälsa och som framställs på ett etiskt sätt.

Referenser

  1. Matochklimat.nu, "Studie visar: Maten större ohälsofaktor än alkohol " hämtad 2023-02-17 från https://matochklimat.nu/studie-visar-maten-storre-ohalsofaktor-an-alkohol/. Se även Global Burden of Disease Study från 2010.
  2. Unicef.se, "Vad är barnarbete?" hämtad 2023-09-27 från https://unicef.se/skydd-fran-vald-och-exploatering/barnarbete
  3. Svensktkott.se, "Antibiotika och resistenta bakterier" hämtad 2023-08-08 från https://svensktkott.se/om-kott/djuruppfodning/antibiotika-och-resistenta-bakterier/
  4. Hela pressmeddelandet är åtkomligt via https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/nya-rad-till-riskgrupper-for-listeria-om-vegetariska-palagg-och-vissa-korvar.

Källor